Fel på mig?

Hej Sofie!

Det här var nog månadens svåraste fråga, för ja, hur vet man varför vissa människor tycker att man är annorlunda och har något emot en? Tyvärr är det nog omöjligt för oss att ge något klart svar på. Helt enkelt därför att vi inte känner dig. Men vi kan försöka ge dig lite tips och råd om hur man kan börja betrakta sig själv och kanske till och med anpassa sig lite mer till omgivningen. Kanske kan du därefter själv se vad du kunde göra eller hur du kunde tänka?

Att se sig själv utifrån kan vara en av de svåraste sakerna man måste lära sig att göra här i livet. Ibland kan det kännas stört omöjligt, för man är så "in" i sig själv, sina egna tankemönster, sin egen uppfattning om vad som är normalt och vad man själv menar med allt man gör och säger. Du har säkert hört uttrycket "hemmablind", och det kan man också vara angående sig själv. Man SER helt enkelt inte sig själv och därför kan det vara väldigt svårt att förstå varför en del människor reagerar på ett visst sätt på en själv.

Det är kanske också vårt främsta råd till dig, att studera dig själv utifrån, som om du var en helt annat människa. Inte hela tiden, såklart, men försök att se dig själv ur andras perspektiv. Du kan börja med att koncentrera dig på hur de reagerar på saker du gör eller säger, hur deras kroppsspråk och miner ser ut. Reagerar de på något visst sätt, så fundera på vad det var du gjorde eller sade strax innan. Varför tror du de reagerade som de gjorde? Kunde du ha gjort eller sagt det på något annat vis och hur tror du de skulle ha reagerat då? Hur skulle andra ha sagt eller gjort i samma situation? Försök helt enkelt att bli mera medveten om den "sociala kommunikationen runt dig". Vi lever i den hela tiden, men det är väldigt sällan vi stannar upp och tänker efter - på sätt och vis är vi alla rätt självupptagna och SER inte riktigt andra människor heller. Varför gör de som de gör, varför känner de som de känner, varför tycker de som de tycker?

Det talas hela tiden om sociala färdigheter och social intelligens - men det är faktiskt inget någon av oss föds med utan något vi alla måste träna upp hos oss själva och lära oss. man blir aldrig färdiglärd eller perfekt, men man kan bli bättre på "det sociala spelet". Och bäst lär man sig kanske nog genom att se efter hur andra gör. Studera till exemepl en riktigt omtyckt tjej i skolan: vad är det hos henne som folk tycker om. NEJ, det är inte hennes vackra hår och smala midja. Precis som inom kommunikationen, där orden man säger bara är 10% av hela kommunikationen (resten är just kroppspråk, miner, tonläge, gester, utstrålning osv), så är utsidan på en människa bara typ 10% av hela människan. Så när folk ler mot henne, vad gjorde hon för att få dem att le? Vad är det hos henne folk tycker om? Eller hos en populär lärare eller en person i en TV-serie?

Och sedan: vad är det du gör när folk tycker att du är mallig? Vad är det du gör för att folk ska tycka att du är en nörd? Tänk igenom allt från val av kläder till vart du vänder din blick när du talar med någon till vad du brukar säga högt tex i klassen till vilken typ av människor DE är. Tyvärr är det ju så i allmänhet här i Österbotten att många troget följer Jante-lagen (Tro inte att du är något, stick inte ut ur mängden osv). Vad är det de strävar till - vad anser de att är normalt? Så vad är det då som gör dig annorlunda och konstig? ÄR du faktiskt annorlunda och konstig, eller är det bara en stämpel du fått i pannan någon gång och så fortsätter folk att behandla dig så? Har man gått i skolan med samma människor år ut och år in, så kan det mycket väl hända att de fastnat i sin bild av dig, att du fastnat i ett fack som de satte dig i för länge sedan. Så hur bemöter främlingar dig, sådana som inte känner dig?

MEN, bara för att andra tycker du är onormal och konstig, så betyder det inte att det är något fel på dig eller att du måste bli som dem för att de ska acceptera dig. Du ska inte bli en i mängden, inte en kopia av dem. Du ska fortsättningsvis vara dig själv - och minns att du ändå har kompisar som tycker om dig precis som du är! Däremot kan du bli bättre på att spela det sociala spelet. Målet är att kunna vara sig själv, men ändå komma bra överens med folk och bli accepterad, så det handlar kanske mera om teknik än om att förändra sig själv. Och att FÖRSTÅ hur folk funkar i allmänhet.

Vet du det konstigaste ställe vi hittat där man kan öva på det? Jo i vanliga tjejtidningars quiz, typ "Är du en bra kompis", "Har du sexappeal" eller "Hur mycket kan du ljuga". Sådana där frågor som man kan svara olika alternativ på och beroende på hur man valt så får man sedan i facit läsa om hurudan man är som människa. Har kan man få reda på väldigt mycket om hur "stereotyper" funkar, för de här är ofta väldigt förenklade och klara typer av människor. Ett annat bra ställe att öva på är att se på TV-serier som handlar om relationer mellan människor. Skådespelarna där brukar ju visa väldigt tydligt med miner och kroppsspråk hur de känner och tänker och reagerar och allt förstärks av musik mm. Fundera varför den där ena karaktären blev så arg, hur du visste att den andra karaktären ljög, hur man ser att den tredje karaktären är kär i den första osv. Vem skulle ha trott att man kan läsa sig så mycket om hur människor funkar genoma att läsa Cosmopolitan och se på TV-serier... ;)

Slutligen så funkar mänskligheten tyvärr så, att de mer eller mindre omedvetet söker efter vissa i ett gäng som är ledare, vissa som är följare och vissa som är hackkycklingar. Alla försöker skapa en "vi" mot "dem"-feelis, för de vill så gärna höra till "vi". Därför vill de gärna peka ut folk som "dem", tex de annorlunda, de märkliga, losers osv. Det behöver inte alltid vara något fel alls på de människor som blir utpekade som "dem", det bara behövs någon sådan i en grupp människor för att vissa medlemmar i gruppen ska känna att det är balans. Det är väldigt primitivt gjort av oss människor, men ibland syns det just som mobbning eller utfrysning. Men man kan alltid byta roll här i livet, man behöver visst inte alltid höra till "dem"! Det kan kräva lite jobb, men man kan alltid få folk att byta inställning till en. Och i varje ny grupp av människor man kommer till, så skapar man sig en ny roll. Ju bättre man är på att spela det sociala spelet, desto bättre roll får man kanske.

Hoppas det här alls var till någon hjälp och tröst för dig. Det är bara en liten puff på vägen för dig att börja fundera på hurudan du är och hurudan du uppfattas. Visst ska vi alla kunna vara oss själva här i välrden, men ibland lönar det sig att vara den bästa versionen av sig själv och visa de bästa bitarna för världen.

Stooor kraaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna