förvirrad

Hej kära förvirrad tjejDu är fullkomligt normal, det är helt ochg hållet normalt och mycket vanligt att man har såna tankar ibland. Alla har såna existentiella frågor i sitt huvud mellan varven. Det hör till i alla åldrar men är ännu vanligare i din ålder. Det hör till att vi ska stanna upp och fundera lite över vem vi är och vart vi är på väg. Att man jämför sig med andra är också helt som det ska vara. Man måste ju kolla lite var man står i förhållande till andra ;)

Men det får inte gå till överdrift, man ska akta sig så man inte börjar jämföra sig med andra och att det alltid är till ens egen nackdel, då drar man totalt ner sitt eget självförtroende och sin egen självkänsla.

Det viktiga att komma ihåg är att vi alla har en uppgift, det finns en orsak till att just vi finns och lever, det ska vi aldrig tvivla på. Vi har alla våra styrkor och svagheter, ingen kan vara bra på allt men det finns ingen som inte är bra på något. Ibland om man jämför sig för mycket med andra kan tankar komma som att jag kan ju inget, och alla andra är mycket bättre, snyggare, fiffigare osv än jag. Om det kommer fram såna tankar ska man genast mota bort dem, de för inget bra med sig. Jag är helt säker på att det finns saker i ditt liv som någon annan är jätte avundsjuk på, man ser sällan sina egna gåvor och fördelar. Du kan läsa mera om självförtroende och självkänsla på våra info sidor, HÄR.

Sen är det ju så att det kan kännas att livet är lite orättvist. Visst har vi det tryggt och bra här i Österbotten, om man jämför med hur de har det i tex Syrien eller Bryssel. Om man tänker på det så är det ännu viktigare att vi faktiskt försöker anstränga oss att vara glada och nöjda över allt bra vi har här och inte hakar upp oss på små grejer som inte är sådär superduper. För det kommer alltid att finnas både roliga och mindre roliga saker i våra liv. Ingen glider fram genom livet på ett bananskal jämt i medvind, men å andra sidan så finns det alltid fina och goda saker i allas våra liv också fast det kan tyckas nattsvart ibland. Det gäller att vi söker och hittar de goda sidorna, vi kan strunta i de dåliga sidorna.

För att nu gå över till din crusch. Det låter ju mycket lovande. Allt tyder på att han också gillar dig. Nu är det ju tyvärr en tid sen du skrev frågan och det kanske har hänt en del sen sist, men om du inte kommit längre så skulle jag tipsa dig att läsa vad vi skrivit om att flirta och ta första steget mm, det hittar du HÄR. Det är ju alltid bra att le och se glad ut, det kommer man faktiskt långt med :D Sen brukar de allra flesta gilla att prata om sig själva, så ett bra tips är att du frågar en massa om honom, så att han får berätta vilken sorts glass han gillar, filmer, pizza eller hamburgare, osv osv. Eller om ni har någon diskussion på gång i gruppen så kan du ju alltid se honom i ögonen och fråga av honom vad HAN tycker om saken. Sen att lite nudda så där halvt i misstag vid hans arm är alltid bra, alltid säga hej och se i ögonen då ni möts i nån korridor eller nåt. Skratta då han berättar något, ställ dig alltid nära honom och så att ni ser varandra. Om det ska sittas nånstans kan du ju alltid försöka fixa att ni hamnar bredvid varandra.

Hör gärna av dig och berätta hur det går <3

Många kramar från ungdomsinformatören Sanna

HÄR, hittade jag lite mera text som handlar om livets mening.