Fråga

Hej!

Det är egentligen en väldigt fin förmåga att leva sig in i olika sätt livet hade kunnat se ut. Det är ju på basen av de beslut vi fattar och hur vårt utgångsläge är som vårt liv formas. Jag tänker att det både stärker den empatiska förmågan, alltså att kunna se sig in i andras varierande situationer och perspektiv och kunna förstå andra och deras liv bättre. Dessutom ger det en bredare bild av hur livet kunde se ut för en själv. Det kan ju också i bästa fall skapa en viss form av tacksamhet över hur man själv har det, om man aktivt tänker sig in på hur det faktiskt kunde vara sämre. Och att känna en tacksamhet i sitt eget liv, får en att må bättre och känna sig mer tillfreds med det egna livet.

 Det är rätt så vanligt att fantisera så som du beskrev och i viss form gör faktiskt nästan alla det i form av böcker, filmer, spel och serier. Alla gör det ändå inte aktivt, fast det är som sagt bara en bra sak  om man kan. Man kan lätt bli lite inskränkt i det egna tankesättet och den egna världsbilden, om man inte ordentligt tänker in sig själv ibland i andra roller och andra livssituationer. Man kan ju nästan i misstag glömma hur väldigt olika världen ser ut, beroende på den situation någon befinner sig i just nu. Så fortsätt gärna fantisera och tänka, det håller hjärnan också mer formbar och öppen för nya intryck. Om ändå tankarna eller fantasierna, eller känslorna kring dem, på något sätt skapar någon oro eller obehag är det alltid bra att prata med någon om dem. Sköt om dig och dina tankar!

Psykolog Helena