Livslust

04.11.2011
Jag får snart panik. Jag är snart 18 år och jag känner att jag inte börjat leva. Alltså leva, på riktigt. Låter kanske fånigt men jag har tänkt på det här sen några år tillbaka och jag har aldrig haft svar på vad man ska göra. Jag vet inte vad jag är bra på, har liksom inte hittat min grej under åren. Jag är ganska bra på att fotografera men det är inte något jag vill syssla med. Jag vet inte vad jag ska bli när jag blir stor. Jag känner att livet har börjat men jag hänger liksom inte med i det hela. Vad gör man när man vill känna den där härliga livslusten?

Anonym
07.11.2011

Hej!

Lugn, vännen, det du känner är en helt normal känsla och som sååå många andra unga delar med dig. Det är faktiskt rätt få människor som till 100% vet vad de vill, har länge vetat det och går målmedvetet och ambitiöst mot det med en färdig plan i huvudet. De flesta är nog "ut och yrar" i något skede av ungdomen. Börjar en utbildning eller ett jobb och kan sedan konstatera att nä, det här var nog inte riktigt min grej. Och så prövar de en annan grej och kanske ännu en grej till och plötsligt en vacker dag så känner de att de har hittat rätt! Största delen av under 29-åringar har gått flera utbildningar eller avbrutit utbildningar och riktat in sig på något helt annat. Det liksom hör till livet numera, det är inte alls vanligt längre att du är färdigt utbildad vid 22, får jobb och jobbar där tills pensioneringen. Visst tjatas det från statligt håll om att alla unga snabbare borde in i utbildningar, snabbare bli utexaminerade och snabbare in i arbetslivet - men de tänker ju mest bara på pengar. Ditt jobb är att tänka på dig själv, åtminstone ännu ett tag.

Man måste inte ha ett mål, en färdig plan, när man ännu är ung. Du kommer nog att hitta dit när tiden är mogen. Och egentligen är det ganska självklart att man inte säkert vet vad man vill bli när man blir stor när man är 17 - för du kommer ju att utvecklas som människa mycket ännu. Du kommer att förändras och mogna och då är det ju naturligt att ditt liv kommer att förändras; din smak, dina starka egenskaper, vilka uppgifter och ämnesområden du börjar föredra framför andra osv. Hur ska du kunna ha en färdig plan när du själv inte är färdig ännu. Så ta inte stress för det, okej. Det hör till de där sakerna som kommer att komma till dig lättare om du inte sätter så stor press och oro på det. Försök att slappna av och inte kräva så mycket av dig själv just nu. För om man försöker tvinga fram något så blir det oftast fel.

Försök att lyssna till din inre röst istället och ta fast ett mellanår. Ta en paus i livet - det hinner du nog med! Du måste inte bestämma nu vad du ska bli när du blir stor. Ska på ett ungefär citera en smart grej ur en av Twilight-filmerna: tiden att göra misstag är när man är ung. För har man redan gjort misstagen, så har man lärt sig och efter det VET man (tex vad man ska bli när man blir stor) istället för att gissa. Då behöver man inte göra misstagen senare.

Så det är helt okej att inte veta vad man ska göra ännu. Tänk om du skulle satsa på just den känslan istället. Tänk om du medvetet skulle ta en paus efter det här skolåret? Tex gå en fotolinje på en folkhögskola, jobba utomlands, resa, ta ett jobb hemmavid bara för ett halvår, gå en kurs som verkar intressant (utan att tänka att du ska ha någon nytta av det ämnet i framtiden, utan bara för att det verkar kul och intressant)... Livet är fullt av möjligheter och du måste inte bestämma dig ännu - se livet som ett julbord/coctailbord där du kan smaka lite av det ena eller av det andra, plocka på dig allt möjligt som ser gott ut. Du måste inte BARA äta kokt potatis!

Samtidigt som du ger dig själv både andningspausen från alla måsten och chansen att smaka på alla möjliga olika saker, så tror jag att livslusten kommer att komma tillbaka till dig med stormfart. Unna dig själv chansen att njuta av livet ett tag och göra sådant som är givande och intressant och roligt. Visst är det bra med mål och ambitioner - och samtidigt är det ju ansvarsfullt att ha en plan - men du hinner nog med det senare. Säkert finns det de som frågar vad du ska göra när det här skolåret är slut och det är klart att det kan kännas pressande, att du borde ha ett bra svar på deras fråga om vad du tänker göra. Men kom ihåg att det här faktiskt är DITT liv. Inte din morsas, inte lärarnas, inte kompisarnas eller pojkvännens, bara ditt alldeles egna liv. Så känner du att du inte vet ännu vartåt det ska bära iväg, så hitta på något som får dem att nöja sig med svaret - och så gör du ändå som du känner för efter det. Tids nog hittar du DIN grej och gör upp en smart plan om hur du ska nå dit.

När det gäller livslusten, så är det faktiskt också DU SOM BESTÄMMER! Du måste inte få en massa saker utifrån för att bli nöjd och glad och lycklig. Du måste inte slippa in i en viss skola för att bli lycklig, du måste inte ha en pojkvän för att bli lycklig, du måste inte ha allas accepterande för att bli lycklig. Lycka kommer alltid inifrån. Det är bara du själv som kan bestämma om du är lycklig och känner livslust eller inte - det är inte något du kan få av någon annan. Blir du lycklig av att fotografera, så gör det! Tänk inte att det måste bli något av vare sig bilderna eller av kunskapen. Något kan du väl få göra bara för din egen skull, eller hur?

Hoppas att det här lugnade ner dig. Andra vuxna kanske skulle ha andra åsikter och råd till dig. Men det här rådet ger vi baserat på den livserfarenhet vi själva fått genom att göra misstag och fastna i fel spår, hitta nya riktningar och sedan plötsligt hitta rätt. Vi visste inte ens att det fanns en yrkesbenämning som heter "ungdomsinformatör", men vi älskar det och har hittat hem! Du kommer också att hitta ditt drömyrke, tro oss!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Tro

Hej, om det är möjligt skulle jag vara glad ifall en präst/pastor svarade på denna fråga. Jag började tro på Gud (och Jesus) för ungefär ett och ett halvt år sedan. Min tro har blivit starkare och jag...
Läs mera

Jag har aldrig riktigt varit religiös men jag ska bli konfirmerad, och jag tycker religion är jättekonstigt. Alla som inte tror på Gud hamnar i helvete och brinner där föralltid? Men endå är det en äl...
Läs mera

Hej! Jag är en person som är intresserad av krigshistoria och lägger vikt på min fritid att studera kring krig och konflikter. just nu studerar jag mest kring israel-Palestina konflikten som pågår jus...
Läs mera

En av mina kompisar, som är ateist, frågade av mig (kristen) varför Gud låter dåliga saker hända. Jag har tänkt på det men kommer inte fram till något. Jag tror inte på djävulen, så det går inte att ...
Läs mera