Musik

Hej och tack för funderingen och frågan. Jag gillar också Bruno Mars, speciellt hans klassiker Uptown Funk. Har prövat lyssna och se med kritiskt öra/öga på låttexterna och musikvideorna vi nämner. Det är inte ovanligt att musik och musiklyrik uttrycker sinnlighet och sexuell lust. 
T. o. m. kan det vara så att andlig musik förmedlar erotisk längtan efter både medmänniska och Gud. Höga Visan i Bibeln har ju tolkats både som en lovsång i Treenigheten, mellan Gud, Son och Ande och som kärlekslyrik mellan Kung och Drottning. Den pekar inte moraliskt finger utan det älskande paret har sex ute i naturen och bjuder åt varandra druvor och nektar, väldofter och drypande drycker. Lite som Bruno Mars sjunger i Locked Out Of Heaven (for too long). Det tål att fundera på tycker jag.
Sen ska man ju alltid våga vara kritisk, mediakritisk, analysera texter och bilder. Och även ur egen tradition och religion. 
I tiderna blev Elvis Presley censurerad för att han vickade på höfterna då han sjöng. Och för hundra år sedan var dragspel, munspel och djembetrummor förbjudna i kyrkorna. Nuförtiden är det helt neutralt, det finns allt från Hårdrock Mässa, Mässa från Afrika och Latinamerika till Mässa i folkmusiktoner. 
Kyrkofader Augustinus lär ju ha sagt för mer än 1500 år sedan att "dansa om du har ett bedrövad hjärta, för även änglarna i himlen dansar". Livet är inte svartvitt, Eros kan förmedla Gud. Gud kan förmedla Eros. Så jag tänker mig att du lugnt kan lyssna på Bruno Mars och samtidigt också vara mediakritisk. 

Hälsningar, Monika