:(

Hej!

Beklagar verkligen sorgen, det är aldrig roligt när någon nära går bort <3

I denna situation ska du veta att det är tillåtet att känna massa olika känslor. Och det är helt normalt. Du kan gå från en dag till en annan och känna dig som två helt olika personer.

Men du ska verkligen inte skuldbelägga dig för något. Jag förstår att det kan vara tufft att inte ha hunnit säga hejdå eller få se sin släkting en sista gång, men tänk på att de sista veckorna i hens liv bara är en bråkdel av alla de minnen du har av denna person. Jag har själv erfarenhet av en nära som gått bort och det är ju de glada, friska stunderna med den personen som jag vill tänka tillbaka på – inte de sista veckorna med sjukdomen.

Alla har olika sätt att bearbeta sjukdomar och sorg, men det som alla faktiskt behöver är att prata ut. Hitta en släkting, vän eller någon annan som du känner att du kan prata med. Som kan vara ett stöd för dig när du behöver det. Som du kan gråta, prata minnen och skratta med. Det värsta är att stänga allt inom sig, eftersom det bara fylls på och fylls på och till sist går man sönder (trust me, I’ve been there).

Du kommer alltid sakna den här personen och det är okej. Men det är också okej att vara glad, göra roliga saker och gå vidare. Det tror jag också hen skulle ha velat att du gjorde <3

Ta hand om dig!