Pojkvännens vänner

Hej!

För det första: äsch, vännen, vad synd att du har det jobbigt! Man tycker ju att man skulle få vara lyckligt kär i fred. Men visst, ibland stöter kärleken på patrull och det är nog dåkärleken testas för att se om den håller.

Vi kan inte ge dig några Stora Sanningar eller Magiska lösningar på hur du ska reda upp det här. Valet är ju sist och slutligen ditt. Men vi har grävt i våra "livserfarenhets-ryggsäckar" och funderat över alla tjejkompis/pojkvänsrelationer vi stött på under livet. Kanske finns det ett och annat där att tänka på för dig och som kan hjälpa dig att besluta.

En av oss har själv haft många pojkkompisar och framförallt en pojkbästis. Det är en alldeles speciell relation som kan vara helt otroligt givande och ibland till och med bättre än relationer tjej+tjej. Och tack vare den här killbästisen kanske vi har en helt annan insikt i hur killar tänker och funkar än vad många andra tjejer har. Så om vi ser det ur hans synvinkel först, så visst har han all rätt i världen att ha tjejkompisar. Klart att han ska få ha vänner! MEN, om han har en flickvän så gäller nya regle för gammal vänskap. Han är tvungen att ändra lite på sina relationer och kompromissa mellan er. Han måste kunna "bolla" mellan dem och dig, så att ingen av er känner sig åsidosatt eller felbehandlad.

Just nu verkar han inte riktigt klara av det. Och visst, det är inte alls lätt, men nu verkar han ändå önska att han både kunde ha kakan och äta upp den, alltså ha er alla samtidigt fullt ut, till max. Han vill umgås med sina tjejkompisar som han gjorde innan dig, men samtidigt har han ju dig som flickvän nu och vill ha allt vad det innebär att ha flickvän. Och tyvärr låter han lite självisk och omogen, eftersom han blivit arg när du berättat hur du känner dig. Den ilskan är säkert blandad med dåligt samvete, eftersom han nog VET att han inte beter sig riktigt schysst - därför slutade han ju med bastukvällarna när kompisen sa till om det.

Säkert snurrar det en massa tankar i hans huvud som konflikterar med varandra. Å ena sidan så har man ju hört att "riktig kärlek ska man ge upp allt för". Å andra sidan så har han säkert också hört att man inte ska släppa taget om sina vänner bara för kärlekens skull, för då står man kanske ensam där en dag när kärleken tar slut, eftersom man förlorat sina vänner. Plus, som sagt, att han helst skulle vilja ha alltihopa och slippa hela konflikten. Och han är inte vis och livserfaren, han är ung och vet inte riktigt hur han ska hantera det här. Och när killar känner sig pressade så brukar de tyvärr också ha en tendens till att strunta i problemen och bara ha kul. Så han försöker troligen fortsätta som om inget är fel så länge det bara går. Därför blundar han för att de behandlar dig skit och envisas med att säga och tänka att inget är fel - som om det skulle bli bra bara han säger det tillräckligt många gånger.

Men det ÄR inte bra. Du mår inte bra! Du kämpar med två stora känslor nu, båda farliga. Den ena är svartsjuka, och det är helt okej att vara avundsjuk på all den tid som ens älskade inte tillbringar med en. Alla är svartsjuka någon gång, och ja, vi tycker också absolut att han gjorde fel som bastade med henne, då passerade han nog vår gräns också. Och vi tycker kanske inte att de borde sitta i hans famn, men det är vår åsikt. Det går bra när alla inblandade är singlar, men inte annars. Kram, ja, men inte ta flickvännens plats eller göra sådant som flickvänner borde ha ensamrätt på att göra. Vissa regler borde ändå gälla när det handlar om kompisar av motsatt kön, för det finns alltid möjligheten att det finns något mer än vänskap i luften mellan dem. Det är naturligt om alla är heterosexuella i gänget och just därför måste det finnas gränser på ett sätt som det inte gör ifall det hade varit killkompisar (nå, sådana brukar ju inte sitta i famnen på varandra...).

Men svartsjukan i sig får inte bli för kraftig -han HAR rätt att ha vänner, även flickkompisar. Skulle de bete sig helt schysst mot dig, så skulle det vara lättare att acceptera, lättare att hantera svartsjukan. Föreställ dig att ni tjejer gillade varandra, att du skulle bli som en i gänget. Då skulle du inte behöva fajtas så hårt med svartsjukan. Men nu är de taskiga mot dig och då förvandlas de till fiender som man måste slåss mot om hans uppmärksamhet. Känsla nummer två, att vara utsatt för illvilja. Det är mycket möjligt att de vill ha honom för sig själva, att de njuter av det speciella förhållandet med honom och vill inte ha konkurrens om honom. De är svartsjuka, även fastän de inte skulle ha några romantiska eller sexuella känslor för honom alls. De ser dig som inkräktaren, som gör att deras förhållande till honom måste förändras, så de försöker buffa bort dig. Risken är att deras giftiga sätt mot dig påverkar honom omedvetet, så att han långsamt men säkert ställer sig på deras sida. Att han blir arg på dig när du säger till kan också tyda på det, tyvärr, likaså att han inte verkar VILJA förändra era relationer.

Som vi ser det så har du två val nu (för det tredje, att bara låta det vara, är inget alternativ, det leder bara till att din kärlek dör och att det tar slut mellan er långsamt). Val 1: du pratar med både honom och med dem och säger precis som det är. Att de här tjejerna är elaka och att det är fel gjort av dem (alla VET ju att man inte får vara elak). Att de alla måste följa reglerna som gäller när han har flickvän, för annars visar det att de - och framförallt han - att de inte respekterar dig. Att ni måste kompromissa, alltså. Klarar de inte av det, trots en grundlig och ononchalerbar tillsägelse, så hamnar du ändå att välja val nr 2. Att göra slut. För du ska inte vara i ett förhållande där du inte respekteras, inte behandlas som den flickvän du är. Som det är nu så sjuknker din självkänsla för varje dag som går och det är förödande för dig i längden. Du mår inte bra i det här förhållandet som det är nu, så valen går ut på att antingen så ändrar de sig (vilket de inte gör utan press från dig) eller gör du slut på förhållandet. Du är värd så mycket bättre än det här, och han kan säkert behandla dig mycket bättre. Om han vill...

Vi kan inte välja åt dig, men så här ser just vi två människor alltså på situationen på basen av det du skrev. Förhoppningsvis så tar han dig på allvar nu, för alla kan mogna och ändras och inse vad de sysslar med. Det är dock också möjligt att han inte vill ändra sig. Inte är kär nog i dig för att vilja ändra sig, att det han har med dem nu är viktigare - fast du ju inte vill ta dem ifrån honom, du vill ju baraatt de ska ändra på deras relation. Det kan bli väldigt tufft för dig att klara av att bli bortvald, och vi kan inte trösta dig med annat att så är det ibland i kärleken. Alla förhållanden håller inte, av en anledning eller en annan, faktiskt tar ju de flesta förhållanden slut. Men det är också chansen till ett mycket bättre och hälsosammare förhållande med någon annan. Det vi i alla fall vill poängtera är att du i första hand ska ta hand om dig själv. Du är värdefull och älskbar och har all rätt i världen att bli lycklig, det är det du ska ha framför ögonen nu. Det är det viktigaste!!!

Sköt om dig, okej? Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna