Rädd för första gången..

Hej!

Ojdå, ja vi förstår att du blivit rädd av att läsa alla skräckhistorierna. Men minns en viktig sak här - som även stämmer på det mesta annat i livet oavsett om det gäller smink eller språkresor: det är de som har negativa erfarenheter som hörs mest. Det är de som har orsak att klaga som faktiskt skriver något eller är upprörda, och de som har en helt okej erfarenhet eller upplevelse säger ingenting och syns ingenstans. Inte ens de som varit riktigt nöjda berättar alla gånger åt någon. Speciellt när folk har möjligheten att vara anonyma när de berättar om intima och känsliga saker, så tenderar de som har orsak att klaga att höras mest.

Dessutom så är det här med sex idag så väldigt hajpat, upptrissat, på allas tungor och det pratas så väldans om det, att allt fler har sex alltför tidigt, i fel situationer, stressar in i det eller har det med "fel" personer. Allt fler är inte alls redo för det första gången de har det. Är det för tidigt (i ålder och kroppslig utveckling) så är det inte ens sagt att deras underliv är färdigt utvecklade för vaginalt sex med en partner. Det räcker inte med att få mens och bröst, det är massor som inte syns som ska växa färdigt i underlivet före man ens kan ha njutningsfyllt sex, som slemhinnor och körtlar. Är inte kroppen redo, så är det sannolikt att det gör ont, att man känns torr och trång och att man spricker så att det börjar blöda. Klart att det då inte kan bli någon bra upplevelse.

Ännu vanligare är det att tjejer har sex i fel situation med fel person. Typ att de skyndar in i det för att bli av med oskulden, tror att de ska känna sig mera vuxna då, blir övertalade till det, gör det i fyllan, knappt vet något om sex för att ens kunna göra det "rätt", eller har så stora förväntningar på det att det är dömt att bli ett fiasko. Kanske de inte känner sig trygga i situationen och med partnern, är osäkra innerst inne och slappnar inte av. Det leder ofta då till att de helt enkelt inte är tillräckligt sexuellt upphetsade, och då spänner de sig, främst omedvetet i bäckenbottenmusklerna, och de blir inte tillräckligt våta, hala och svullna. Då tar det oftast ont och de kan spricka. De flesta par har dessutom alldeles för lite förspel för att tjejens kropp riktigt ska hinna bli beredd.

Det påstås att inte ens varannan tjej har ont första gången hon har sex. Långt ifrån hälften blöder. Men gör hon det så beror det alltså oftast på ovannämnda orsaker, men det kan också ha att göra med slidkransen. Den kallades förr mödomshinnan, men är ingen hinna som går sönder när man har sex utan ett ringformat slemhinneveck ett par cm upp i slidan, och den har ett hål i mitten som mensblodet kan rinna igenom. Slidkransarna ser lika olika ut som tjejer gör, så visst finns det slidkransar som är mer spända och trånga. De flesta har dock "töjt" på dem redan när de onanerat eller använt tampong/menskopp, men för vissa kommer det att göra lite ont när de har vaginalt sex första gången. Egentligen försvinner inte slidkransen helt före man fött ett barn vaginalt, men problemen med en tight slidkrans försvinner nog för alla (med ett sexliv) långt före det.

Det viktiga för att liksom "förebygga" att det ska ta sjukt under sex (eller självsex) är att verkligen vara ordentligt kåt! Ju kåtare man är före, desto mer kommer slidkransen att töja, vara hal och smidig, precis som med hela slidan. Att vara 200% säker på att man verkligen vill, ha ett långt förspel, ta det varligt och verkligen försöka slappna av både fysiskt och psykiskt förbättrar chanserna till ett smärtfritt samlag ordentligt mycket! Dessutom är det en klar fördel om man verkligen tycker om den man tänker ha sex med, känner sig trygg och bekväm med honom, kan vara sig själv med honom - och gärna ha så mycket förtroende för varandra att man kan tala även om intima och pinsamma saker. Det hjälper också mycket att ha tagit alla de olia "trappstegen" fram till sexet (från puss till kyss till hångel till second base till smeksex osv) långsamt, alltså att ha tillbringat mycket tid på varje trappsteg före. Då hinner man lära känna varandras kroppar, så att man vet vad man själv och partnern tycker att är skönt och mindre skönt osv - förhandskunskap, liksom. Och onanera! Det är nog det bästa sättet att lära känna sin egen kropp och bli bekväm med sig själv på.

Så tro inte för ett ögonblick att ALLA måste ha en dålig "första gång"! Speciellt om du börjar oroa dig för det här, så kommer du troligen att spänna dig när det väl är dags en vacker dag - och då är det mer troligt att det gör ont. Det är som med allt annat i livet det också, att ju mer man inbillar sig att det kommer att bli förfärligt, desto mer troligt är det att det faktiskt kommer att bli förfärligt. Så försök att övertyga dig om tvärtom! Att det kommer att bli ljuvligt. Och då är det bättre att satsa på det känslomässiga än det rent tekniska - för antagligen är varken du eller partner några mästerälskare, utan bara vanliga nybörjare. Och man kan ju inte kunna allt från början, så rent tekniskt kanske det inte blir någon höjdare första, andra och femte gången. Men det kan bli underbart fantastiskt i alla fall! Speciellt om ni är kära :) Tro oss, vi lovar att första gången kan bli ett underbart minne för livet! Bara kom ihåg att vara säker på att du är redo, slappna av både fysiskt och psykiskt (första gången är nog lite pirrig och nervös för så gott som alla, fastän hur man än skulle slappna av, för det hela är så laddat och "magiskt") och minns att det bara blir bättre och bättre med tiden och med övning!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna