Rädd&oroad

Hej!

För det första: jättebra att du bad om hjälp med det här! Vet du, det är lika självklart att behöva hjälp med det här som att behöva hjälp med att hantera språket eller skriva rätt på blanketter. Hallå, livet är inte menat att man ska klara av alldeles ensam, och mänskligheten är nog utfunderad så att när någon är oerfaren och osäker, så ska någon annan som är mera erfaren och säker hjälpa den personen! Utan det här skulle ju alla måste göra alla misstag själv och mänskligheten aldrig hinna utvecklas. Klart man ska begära hjälp, även om det inte är så konkret som att fylla i blanketter!

Visst kan vi berätta lite om hur man lugnar ner sig själv inför en resa - för vi har också varit gröngölingar en gång - men det skulle nog också vara bra att tala om det här med tex skolkuratorn. Eller åtminstone med den vuxna person som ska vara ledare med på resan. Kanske det till och med är någon som redan känner dig lite, som din klasslärare? Det kan vara skönt att någon annan vet om hur nervös du är och hur nära att backa ur alltihopa - det tar säkert udden av ångesten - och få lite stöd och pep-talk både före och under resan. Men också om du under resan känner paniken välla upp, så kan ni ha en "hemlig överenskommelse" om att du kan komma och prata lite med honom/henne. Eller ett hemligt "tecken" så att den personen vet att nu har du bekymmer och behöver få prata. Åtminstone kommer det inte som en chock för personen ifråga ifall du skulle få riktigt dåligt att vara plötsligt under resan. Man kan ta stöd av kompisar också, men dels kanske de är fullt upptagna av att uppleva resan och dels kanske de också är lite nervösa. Nå, då kan man åtminstone ta varandra i hand, även om det kanske blir värre om man är två som är rädda - rädslan kanske förstärks då bara. Men det kan också ge stöd och trygghet att vara två om rädslan, kanske börjar ni mittiallt skratta åt hela alltihopa ;)

Redan det att du skrev ner de här rädslorna nu svart på vitt kommer troligen att ta udden av din rädsla. Du vet vad problemet är och det är ju a och o för att man ska kunna göra något åt problemet. Det du kan göra nu är att först försöka bekanta dig med alla delar av resan. Kolla tex på bilder från flygplatsen för att sedan vara bekant med hur där ser ut - redan att veta vilken typ av skyltar man ska söka efter kan lugna en lite. Fråga andra som rest hur det brukar gå till vid incheckningen vid hotellet. Prata med den du ska dela rum med vem av er som tar med plattång och stora hårspraysflaskan. Köp åksjukepiller och lär dig några avslappningsövningar - vi har en del här på Decibel under både Stress och Sömn. Skriv lista på vad du ska ha packat - som öronproppar, så att du kan somna sedan, och kanske en talbok nedladdat till telefonen så att du kan tänka på annat emellan. Att sitta och se ut genom fönstret i bussen och lyssna på en riktigt bra talbok kan lugna nerverna, vi lovar!

Om du har låga förväntningar på denhär resan kan det bli den allra mest ljuvliga resan i ditt liv. Med skyhöga förväntningar brukar man oftast bli besviken, men om man tänker att nåjaaa, det blir väl sådär...Tja, då finns alla förutsättningar till att det ska bli ett fint minne för livet. Sen om nu något mot förmodan skulle gå lite snett, så är det ju inte hela världen, det ska ju vara nåt att komma ihåg och skrattande berätta hemma också ;) Bara du nu inte tappar byxorna mitt i gruppen, förstås, fniss Nämen på riktigt, det händer alltid alltmöjligt, det kan vara allt från att glömma en väska på ett rastställe till att få hela brickan med mat över sig när man just betalat, men fast det känns helt hemskt just då så kan det vara det som gör att hela resan blir lyckad och minnesvärd på ett bra sätt. Försök ta allt med en klackspark, låt inget trycka ner dig och bestäm dig för att du ska njuta av den här resan. Alternativet att bli hemma då alla andra åker finns inte, alla kommer att prata om allt kul sen för eviga tider, så det ska du absolut inte missa!!!

Vi skickar massor med resekramar till dig och så är vi lite avundskjuka på dig som har en härlig resa att se fram emot <3 <3 <3

Ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna