När och var ska man söka hjälp

Om man har varit riktigt nedstämd i minst två veckor och har andra symptom på depression kan man kontakta sin skolkurator eller en hälsovårdscentral. Om man mår så dåligt att man tänker på självmord ska man söka vård direkt på en hälsovårdscentral eller en psykiatrisk akutmottagning eller mentalvårdsbyrå.

Exempel på behandlingar:

• Olika former av psykoterapi, samtalsterapi
• Antidepressiva läkemedel
• Motion har en väldigt läkande effekt på vårt psykiska mående på längre sikt eftersom motionen sätter igång kroppens egna lycko- och belöningshormone
• Det är viktigt att fortsätta med de aktiviteter man tycker om och fortsätta umgås med människor – att isolera sig eller sluta med alla källor till glädje förvärrar depressionen.

Stöd från andra viktigt

För personerna i den sjukas närhet kan det vara en psykiskt tung och svår uppgift att hjälpa och stöda den deprimerade. Rent praktiskt kan det också innebära att man måste ta hand om den sjuka personens vardag, till exempel sköta hem, barn och ekonomi eftersom den deprimerade inte orkar och klarar av det. Depressioner kan smyga sig på under en längre tid och det kan vara svårt att inse för anhöriga när den sjuka behöver hjälp.

Det bästa och viktigaste man kan göra som anhörig och närstående är att uppmana den deprimerade att söka professionell hjälp. Det är inte alltid som den drabbade själv vill uppsöka hjälp och det kan behövas en hel del övertalning. Men det är bra att man själv visar medkänsla och försöker förstår hur dåligt den deprimerade mår. Att lyssna och försöka ge den sjuka hopp och framtidstro genom att berätta att det finns både psykologisk hjälp och medicin att få är viktigt. Svårt deprimerade personer vill helst isolera sig och inte allts träffa andra, men ensamhet gör depressionen ofta bara värre. Därför är det viktigt att anhöriga också hjälper den deprimerade att hålla kontakt med omvärlden.

Eftersom den depressiva personens negativa tankar och djupt pessimistiska syn på tillvaron kan smitta av sig på anhöriga, kan även de drabbas av överdriven misströstan och hopplöshetskänslor. Därför är det viktigt att även människorna runt den sjuka får stöd och hjälp för egen del.

Om din kompis mår dåligt

Fråga - Ställ den enkla frågan: hur har du det? Hur mår du? Även om du inte får ett ordentligt svar, så fortsätt fråga. Visa att du alltid finns där för personen även om han eller hon drar sig undan. Ta fast kompisen åt sidan nån gång och fråga hur det är på allvar. Lyssna. Undvik att lägga uppmärksamhet på eventuella självskador (det kan bara orsaka skam hos den andra), visa bara att du märker att något inte är som det ska.

Prata med andra kompisar - Fråga om de märkt nåt speciellt. Tillsammans kan ni bolla idéer om vad ni kunde göra för att gå vidare. Ta tex upp saken med kompisen när ni alla är tillsammans, efter att ni funderat på vad ni ska säga. Berätta att ni är oroliga och vill hjälpa.

Behandla inte personen annorlunda - Bara för att du vet eller märker att en person mår dåligt eller skadar sig själv så är det inte en orsak till att behandla den andra annorlunda. Det är samma person bakom självskadebeteendet eller ångesten som tidigare. Ibland är det allra bästa att bara umgås som vanligt. Hitta på något roligt tillsammans.

Blanda in en vuxen - Det kan kännas svårt att berätta om en kompis illamående åt en vuxen (lärare, förälder, skolhälsovårdare tex) eftersom det kan kännas som om man är en svikare. Försök då komma ihåg att det är för kompisens bästa.

Samla hjälpnummer - Tipsa om olika ställen dit man anonymt kan höra av sig om man mår dåligt eller skadar sig själv (exempelvis något från våra hjälpsidor). Tipsa om anonyma chattar på nätet där man kan få stöd. Erbjud att du kommer med som stöd tex vid första psykologsamtalet. Visa att du finns där.

Uppmana kompisen att söka hjälp - Fast personen skulle vara helt instängd i sig själv och helt oemottaglig för hjälp så lönar det sig att alltid uppmuntra, upprepade gånger.

Minns din egen roll - Du är bara kompis. Du kan inte vara en terapeut eller en psykolog, du kan bara vara kompis. Det är viktigt att du hittar dina egna gränser för vad du klarar av. Det här betyder absolut inte att du ska lämna en kompis som mår dåligt ensam, du ska bara visa var dina gränser går. Berätta vad du klarar av och vad du inte klarar av. Dra dig inte undan utan berätta öppet hur du känner ifall du har en kompis som berättar om sitt illamående åt dig. Säg tex ”nu klarar jag inte av att höra på det här själv, eftersom jag blir så orolig eller själv börjar må dåligt. Jag finns alltid här för dig, men nu räcker min hjälp inte till längre.”