Kris

07.02.2019

De psykiska kriserna delas in i traumatiska kriser och utvecklingskriser/livskriser.  När man hamnar i en kris är det vanligt att man reagerar med kroppen, känslorna, tankarna och sina handlingar. Kroppen kan reagera med att man får t.ex. hjärtklappning, magont, illamående, huvudvärk och trötthet.

Säger någon ordet kris, så kommer en del kanske först att tänka på en krissituation, som en skolskjutning eller trafikolycka. Andra igen kanske tänker på en kris till exempel i ett parförhållande, som ett storgräl med pojkvännen eller allvarliga problem som kanske leder till en skilsmässa. En tredje grupp tänker istället på krissituationer som behandlas i media, som Krim-krisen eller den ekonomiska krisen. Kriser som påverkar vår psykiska hälsa, alltså psykiska kriser brukar man dela in i traumatiska kriser eller utvecklingskriser/livskriser.

Krisreaktioner

För det första påverkas man av vilken personlig betydelse det som hänt har och av vad man varit med om tidigare i livet. Dessutom har det betydelse i vilken livssituation eller livsperiod man befinner sig i när krisen inträffar. Och så påverkas man naturligtvis av hurudant socialt stöd (familj, vänner, stöd av andra utomstående personer eller grupper) man har tillgång till i och efter själva krissituationen.

När man hamnar i en kris är det vanligt med väldigt många olika reaktioner; man kan reagera med kroppen, med känslorna, med tankarna och med sina handlingar. Kroppen kan reagera med hjärtklappning, yrsel, magont, illamående, magproblem, sömnprobblem, huvudvärk, trötthet, muskelsmärta m.m. Man kan känna längtan, saknad, obalans, förtvivlan, förvirring, ensamhet, tomhet, meningslöshet, skuld, skam, oro och ångest, irritation, vrede o.s.v. Ens tankar kan bli förvirrade, man kan få svårt att ta in information, minnet kan försämras och man kan få en sviktande omdömesförmåga. Man kan bli väldigt passiv, få svårt att vara ensam, vilja isolera sig, man kan bli otroligt arg och överreagera, man kan få lust att skada sig själv, man kan gråta, skrika, bli alldeles tyst osv. Hur man reagerar på en kris och hur lång krisen blir är olika beroende på vad det är för sorts kris, vad man har varit med om tidigare och vilket stöd man får.

Text: Ungdomsinformatör Liselott Nyström, Utvecklingspsykolog och samtalsterapeut Susanna Hemming




Faktagranskning: Susanna Hemming

Översättning: Lena Niininen (till finska)

Källor: Johan Cullberg (2006) Kris och utveckling

Tillbaka