Posttraumatiskt stressyndrom

07.02.2019

Posttraumatiskt stressyndrom förkortas PTSD efter engelskans Posttraumatic Stress Disorder. Det kan drabba någon som varit med om en verkligt svår kris och som därför fått ett trauma och där reaktionerna efter traumat inte klingar av utan bara fortsätter. Personen kan ha befunnit sig i livsfara exempelvis på grund av en olycka, krig eller naturkatastrof, eller blivit utsatt för en allvarlig kränkning som misshandel, rån eller tortyr eller sexuella övergrepp som våldtäkt. Trauman kan man också få av svåra upplevelser under intensivvård eller av en svår förlossning.

De flesta av dem som är med om svåra händelser får inte PTSD. Hur man reagerar på en traumatisk händelse påverkas av individuella faktorer, d.v.s. vilken inre beredskap man har att hantera saken. Dessutom är risken större att man drabbas av svåra stressreaktioner ju mer oklar och diffus katastrofen är och om man inte kan påverka situationen alls på egen hand.  Många av dem som får PTSD blir bättre med behandling. Besvären vid posttraumatiskt stressyndrom kommer vanligtvis inom några veckor efter den traumatiska händelsen. Men ibland tar det längre tid, upp till månader eller år. För många går symtomen också över av sig själv. Cirka 40 procent av dem som utvecklat PTSD en månad efter ett trauma har inte längre besvär ett år senare.

De vanligaste tecknen vid posttraumatiskt stressyndrom är:

  • att man återupplever traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder/flashbacks. Minnena kan komma både när du är vaken och när du sover, då som mardrömmar.
  • att man försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat eller ger associationer till händelsen. Kan leda till att man exempelvis isolerar sig från familj och kompisar, platser eller situationer som på något sätt påminner om traumat.
  • Onormalt lättskrämd, lättirriterad eller aggressiv. Man kan ha omotiverade vredesutbrott och överreagera på ljus- eller ljudintryck. Man kan också ha sömnsvårigheter; svårt att somna eller svårigheter att fortsätta sova. .
  • man kan ha minnesluckor från händelsen. Minnesförlusterna kan vara totala eller partiella och det är ofta viktiga bitar från tiden strax före, under eller strax efter traumat som man inte minns.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom
Ofta kräver posttraumatiskt stressyndrom behandling på lång sikt och exempelvis det egna sociala spelar stor roll för hur bra man återhämtar sig. Målet med behandlingen är att hjälpa den traumatiserade personen att leva MED sin upplevelse.

Det lönar sig absolut att söka professionell hjälp och bland annat kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod. Då kan man bland annat återskapa de traumatiska minnena eller besöka platser och situationer som påminner om traumat och eftersom man då minns traumat under kontrollerade former så försvagas reaktionerna vartefter man klarar av att minnas och återuppleva mer och mer av händelsen.

En annan form av psykoterapi som gett effekt är Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. Då återskapar man de traumatiska minnena samtidigt som man gör olika ögonrörelser, som aktiverar förmågan att hantera den påverkan traumat har på en. Metoden kan hjälpa en att känna igen och arbeta med de känslor och tankar som traumat lett till och tänka annorlunda om sig själv i förhållande till det som hänt. EMDP är en väldigt effektiv terapiform för PTSD.

Text: Ungdomsinformatör Liselott Nyström, Utvecklingspsykolog och samtalsterapeut Susanna Hemming

Faktagranskning: Susanna Hemming

Översättning: Lena Niininen (till finska)

Källor: Johan Cullberg; Kris och Utveckling (2006)

Tillbaka