Sorg

Sorg

Sidan i korthet: Alla känner vi sorg i livet och vi har alla vårt eget sätt att sörja på. Hur man sörjer beror också på vad det är som har hänt, hur man är som person, hur betydelsefull den man sörjer är för en och om förlusten var väntad eller kom plötsligt. Ofta känner man nedstämdhet, förtvivlan, ensamhet, irritation, ilska och skuldkänslor. Även vanligt med sömn-, koncentrations- och minnessvårigheter. Kroppen kan reagera med att man får ont i magen, illamående, känner sig svag och orkeslös samt ha huvudvärk. Ibland kan sorgen vara så tung att man inte klarar den på egen hand eller tillsammans med sina vänner, då kan man vända sig till professionell hjälp såsom kurator eller olika krisgrupper.

Sorgen är en naturlig del av livet och det finns gemensamma drag för alla sorger, även om varje människa sörjer på sitt eget sätt. Ofta känner man sorg när man förlorat någon eller något som stått en nära och betytt mycket för en. Kanske tänker man först när man hör ordet sorg på att någon har dött, men även många andra sorters svåra händelser och upplevelser i livet kan innebära förluster som man sörjer. Det kan vara exempelvis vara saker som förändrar ens vardag, som att det tar slut med en kärlekspartner, att föräldrarna skiljer sig och familjen splittras och hemmet förändras eller att någon som betytt mycket för en flyttar. Eller så kan sorgen vara en följd av en plötslig kris t.ex. att man är med om en olycka eller katastrof eller att man får missfall eller blir allvarligt sjuk. Även kriser i relationer kan upplevas som förluster, att man mist någon exempelvis för att man grälat – redan bara att relationen inte är lika bra som förr kan kännas som en sorg.

Hur man reagerar på sorg

Hur man känner och reagerar vid en förlust beror på hur betydelsefullt det man förlorade var för en, vad som hände i samband med förlusten, på hurudan man är som person och vilken bakgrund man har. Det beror också på hur oförberedd man var på förlusten, på hur situationen runt omkring ser ut och på vilket stöd man får. Kvinnor och män i allmänhet kan sörja på olika sätt, likaså personer av olika åldrar.

Vid en plötslig förlust är chock ofta den första reaktionen. Det kan kännas ångestfyllt och ofattbart på samma gång, men chocken är ett skydd mot att överväldigas av hela omfattningen av förlusten på en gång. Efter ett tag släpper chocken och andra reaktioner kommer istället. Till exempel
  • Nedstämdhet och förtvivlan. Man kan bli riktigt nere och faran att det ska utvecklas till en depression finns ofta med i bilden.
  • Saknad och längtan. Man längtar efter personen man höll av, det man hade tillsammans eller livssituationen som nu är förbi, man saknar det man hade.
  • Ensamhet och övergivenhet.
  • Skuldkänslor, även om man kanske inte alls var skyldig till det som hände.
  • Sömnsvårigheter. Man kanske inte kan sova eller vaknar ofta eller så sover man mycket.
  • Koncentrations- och minnessvårigheter. Det kan vara svårt att kunna tänka på något annat än det som hände eller den man saknar. Vissa minns inte allt som hände i samband med förlusten.
  • Irritation och ilska. Ibland vänds sorgen till ilska istället.
  • Kroppsliga besvär. Sorg är ingen sjukdom men kan ge sjukdomsliknande symptom. Vanliga symptom är magknip eller illamående, andningssvårigheter, svaghet och orkeslöshet. Oro, stress och ångest kan leda till muskelsspäningar och huvudvärk och brist på matlust kan ge näringsbrist eller brist på ämnen som kroppen behöver för att fungera. Immunförsvaret kan försämras och man kan lättare få sjukdomar.
  • Vissa kan ifrågasätta sin egen mening med livet och rätt att leva, till och med ha självmordstankar.
Det är vanligt att känslorna växlar, ibland mycket hastigt. Den ena stunden lever man till synes som vanligt och undviker att tänka på det sorgliga, nästa stund kan man inte tänka på någonting annat. Att växla mellan sådana känslolägen är normalt och ett sätt att hantera sin sorg.

Alla sörjer på sitt eget sätt. Den sorg man känner är ens egen och ingen kan ta den ifrån en. Den som sörjer måste leva vidare, men också få tid att bearbeta det som hänt om han/hon behöver det. Det sägs ofta att det är viktigt att bearbeta sin sorg, men alla visar inte stor sorg, varken precis efter förlusten eller långt senare. Vi är alla olika och att inte reagera så kraftigt eller så länge på sorg är lika normalt som att reagera väldigt kraftigt under en lång tid.

Normal sorg eller depression samt hjälp vid sorg

Den nedstämdhet och förtvivlan man känner vid sorg kan för vissa bli så stark och sorgen bli så tung att hantera att man inte klarar av att hantera den själv ens med stöd av närstående, utan man behöver professionell hjälp. Sorgen kan bli så svår att den kan utvecklas till en depression som kräver medicinsk behandling. (Läs mer om depressioner här). Exempel på när sorgen gått över i en sjukdom är kraftig viktminskning, social isolering, svåra skuldkänslor och självmordstankar och överdriven konsumtion av berusande/bedövande medel som mediciner, alkohol eller droger.

Misstänker man att man själv eller en närstående eller kompis som sörjer behöver hjälp kan man kontakta hälsovårdscentralen, skolkuratorn eller närmaste mentalvårdsbyrå. Många terapeuter och läkare är utbildade inom kris- och sorghantering. Många kommuner har också olika sorters krisgrupper och på vissa orter har exempelvis församlingarna sorgegrupper och annan krishjälp.

Sorgen förändras med tiden

”Tiden läker alla sår” – men ärren blir kvar.

Sorgen kan till viss del finnas kvar hos en under resten av livet, men den förändras. Att bearbeta förlusten och hitta nya meningar med livet är en process som kan ta lång tid, beroende på hur viktigt det man förlorade var. Att det tog slut med en pojk-/flickvän innebär i allmänhet inte en lika långvarig verkan på ens liv som exempelvis att en förälder dog. Men oavsett hur svår sorgen är så förändras känslorna nog och med tiden känner de flesta allt mer glädje i vardagen och kan gå vidare med sina liv. Men de flesta minns nog förlusten, speciellt exempelvis vid årsdagar för händelsen, vid högtider som jul eller vid andra viktiga ögonblick i ens liv.