Det blev helt fel..

Hejsan!
Nu vet jag inte hur länge ni träffats och hur ni själva ser på förhållandets allvar. Men utgående från det du skriver så är ju situationen helt klart svår. De frågor som jag tycker ni skall ställa er är: Är det ni har, värt att kämpa för? Kan ni helt och hållet lägga det som hänt bakom er eller kommer det att vara ett återkommande problem?
Om ni båda upplever att ni vill bygga på ert förhållande så skall ni göra det, men om det inte känns bra så kanske det är bättre att gå vidare skilda vägar.

Oscar Lehtinen, Krisjouren för unga

Vår samarbetspartner Unginfo.fi har svarat den här frågan. Frågan och svaret kommer att synas också på Unginfo.fi:s Fråga-tjänsten.

Här kommer lite mera svar til dig:

Hejsan!

Du har redan gjort en klok analys där du framhåller att låg självkänsla är ett gissel som ligger i bakgrunden till ditt agerande. Osäkerhet kan man absolut jobba bort - Det är fint att du vill ställa allt till rätta!

Möjligheter och hopp finns alltid. Du får ge den här killen lite tid, och visa din uppriktighet utan att stressa honom. Låt honom få tilliten tillbaka för dig med små steg. En relation värd att satsa på bygger på ömsesidig kärlek där uppriktighet, engagemang, trygghet och trohet ingår. Man kan tänka sig att kärleken, likaså känslorna sitter på en pall med dessa som ben. Fattas någon av dem lutar pallen och det blir följaktligen svårt att sitta på den, man kanar av förr eller senare.

Därför är det viktigt att Du låter den här killen se att du inser ditt misstag även på ett djupare plan och nu är beredd att vara uppriktig och lojal, något som stöds av ett extra hänsynsfullt bemötande av honom en längre tid. Ett exempel är att det är inte bra att småflirta (eller liknande) med andra IRL eller på Facebook, för det påminner honom. En person som blivit besviken är extra känslig och kan se med onda ögon på något som han vanligtvis inte skulle reagera på. Det här kanske är en självklarhet för Dig och något som inte annars heller sker, men jag tar upp det för säkerhets skull :)

Dock får du lov att hålla förväntningarna realistiska - Ibland kan vi inte få tillbaka en person hur mycket vi än vill och hur mycket vi än kämpar för saken. Då är det något man får stå ut med fastän det gör otroligt ont i början. Valet att förlåta är sist och slutligen upp till den här killen, men oberoende hur det går kommer det att ordna sig!

En god självkänsla bygger grunden för att kunna förhålla sig realistiskt till rädslor och negativa tankar som väcks. Den inre dialogen består av de tankar du säger till dig själv, och för att kunna förbättra självkänslan måste man förändra den inre dialogen så den blir stärkande istället för nedbrytande. Vi börjar nämligen tro på det vi tänker tillräckligt många gånger, så därför skulle det vara viktigt att Du skriver ner saker du brukar tänka. Ifrågasätt rädslan bakom osäkerheten, vad är det värsta som skulle kunna hända?

Skriv därefter upp uppbyggande mantran efter de negativ meningarna. Varje gång du tänker något destruktivt, om t.ex. saker som hänt förut så öva på att avbryta tanken med realistiska och stärkande mantran som t.ex. "Nu ser jag framåt, jag duger och är toppen som jag är".

Du är starkare än du tror, och att älska någon är ju också att våga riskera. Det innebär också att man väljer att värt att riskera att bli sårad, för kärlek hänger ihop med rädsla, för ju mer vi älskar, desto mer har vi att förlora. Det kan ligga som orsak till att man söker bekräftelse och snabbt vill hitta någon ny (oftast mycket tillfällig) relation, för att man inte ska förlora stoltheten också, det där med att lite bevisa för den andra och sig själv att det man förlorade inte var så viktigt.

Enligt undersökningar känner hjärnan ingen skillnad mellan tanke och realitet, så det vi intalar oss själva blir i längden verkligt. Människan tänker ungefär 60 000 tankar varje dag, varav största delen är tankar vi tänkt förut, så det är viktigt att försöka hålla det i huvudet återkommande temat uppbyggande. Tankens kraft är alltså enorm, och enligt vad vi tänker kommer vi att känna och må.

Osäkerhet innebär vanligen en del oro/negativt grubblande. Ett knep är att inrätta en oroshörna, förslagsvis en fåtölj intill en skräpkorg någonstans i hemmet där du får vara i lugn och ro, för att just det – oroa dig. Sätt upp en tidsgräns, och vid behov ett tidtagarur som påminner dig om när det är dags att sluta. T.ex. tio minuter om dagen får du oroa dig, men inte annars – Så fort du lämnar oroshörnan ska du släppa tankarna. Alltså är oro endast tillåtet i denna speciella plats. Använd tiden i grubbelhörnan konstruktivt, tänk i konkreta termer; Vad oroar jag mig för? Och vad skulle kunna lösa mina problem? Är det här något jag kan påverka? Om svaret är nej ska vi givetvis släppa tanken, då det enda det resulterar i är bortslösad energi. Föreställ dig att du slänger den onödiga tankegången i sopkorgen bredvid dig, och kasta samtidigt något fysiskt, gärna en papperslapp där du antecknat orsaken till de negativa tankarna. Detta fungerar eftersom vi vänjer oss vid att oron sker just där på ett visst ställe, istället för att alltjämt tvinna omkring på halveffekt där i bakgrunden. Genom att vi slänger bort oron i soporna rent fysiskt är det lättare att ta till sig på alla plan (dvs också psykiskt), tillika som det stöder omsättande av nytänk i praktiken.

På motsvarande sätt kan du också hitta en annan plats i hemmet där du tar för vana att tänka konstruktivt, det vill säga en plats för glada tankar, där du lyfter upp dig själv i enlighet med de positiva ovannämnda mantran. Visualisera gärna samtidigt - slut ögonen och se framför dig hur du lyckas och har en god självkänsla.

Sedan kan du göra andnings- och avslappningsövningar, som brukar hjälpa i de flesta lägen - Även vid osäkerhet. En person som är lite osäker spänner sig oftare, även om det sker omärkt. Du kan googla närmare instruktioner, men en god början är att andas djupt ner i magen så att den höjer och sänker sig, till skillnad från ytlig andning där det är bara bröstkorgen som rör sig. Därefter kan du prova tekniken "Fokusera, spänna, hålla, släppa, spänna av" där du först fokuserar uppmärksamheten på en viss muskelgrupp, som förslagsvis benen. Sedan spänner du benen och håller spänningen kvar i fem sekunder. Därefter släpper du och låter spänningen försvinna ytterligare under 20 sekunders tid, innan du övergår till följande område och upprepar proceduren.

Jag vill också rekommendera boken Mia Törnbloms samlade tankar om självkänsla" av samma författare, som jag tror du kan få en hel del ut av.

Du kommer att klara det här på ett bra sätt och bli säkrare och starkare!
Varma hälsningar från Annica Wahrman