Jag och mitt ex som de va två/tre månader sen vi gjorde slut med varandra (eller han med mig) Vi började ju samma skola i gymnasiet nyss och har gått där en vecka nu, och han tittar knappt på mig och säger inte hej eller något de är som han behandlar mig som luft. Jag har ju inte gjort nått fel, de va ju han som tappade känslorna? Och inte älskade mig längre.
Han är oxå bara med tjejer och varje gång jag går förbi skrattar han extra högt, eller säger nått extra, försöker att ignorera de men de är så himla svårt, funderar på att faktiskt byta skola pga de...vilket jag egentligen inte vill.
Vet inte om jag ska säga nått till han, han sa ju faktiskt att vi kunde säga hej och så till varandra ändå när vi började, men verkar som han brutit de..
Och att se han ha de så kul med dom andra tjejerna får de att göra så ont, som tio tusen knivar borras in i magen.
Sen när jag står ensam eftersom jag inte riktigt kommit in i klassen än så kollar han typ på mig och ler för sig själv för att "jag inte har nån vän"
Men jag måste ju le, annars vinner han.
Orkar inte mer
Ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna svarar
Hej igen - och igen: Orkar visst!
Ååå, vi förstår precis hur tungt det är att ha honom i närheten, att ständigt påminnas om honom. Som vi talade om i förra svaret, så gör det knappast sorgeprocessen lättare att slippa vidare i.
Men här gäller det nog också att inte göra det värre för sig själv. Vet du vännen, nu just låter det ändå som att dina tankar cirklar väldigt mycket runt honom. Du söker honom med blicken och så tolkar du minsta tecken från honom till det värsta. Visst, det kan hända att han liksom försöker bevisa för dig att du inte längre betyder något för honom genom att tex låtsas ha extra trevligt med andra tjejer när du är i närheten. Men att han är skadeglad för att du inte har några vänner, det verkar det inte finnas några bevis för. Och så är det ofta när man är sårad, misstankarna och de negativa tolkningarna kommer så väldigt lätt.
Det är bara du själv som kan välja att gå vidare eller välja att fortsätta sörja, vara sårad, söka honom med blicken osv. Att byta skola för en killes skull, nej det är att låta någon annan ta makten över ditt liv. Och skulle du fråga den 25-åriga du eller den 85-åriga du, så skulle du troligen får världens utskällning. Och vem vet, kanske 25-åringen inom dig skulle vara förfärad, för då skulle hon aldrig ha träffat den där ljuvliga killen som hon nu delar sitt liv med? Och 85-åringen kanske skulle påminna dig om alla dina vänner i skolan, om att ungdomstiden är så kort och inte värd att kasta bort på att sörja en enda kille!
Så vännen, imorgon är en ny dag! Gör det verkligen till en NY dag, med ny inställning till honom, kärleken och livet! Visst?
Stooooooooooooooooooooooooooor kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaam,
hälsar ungdomsinformatörerna Sanna och Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar