
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Oroa dig inte vännen! OM det är så att han är ditt livs kärlek och det är meningen att ni skall vara tillsammans så kommer det att bli så till slut i allafall. Börja med att ta det riktigt lugnt nu, torka tårarna och andas.
Du skriver att du har slitits mellan dina känslor av att dels vilja vara för dig själv och dels vilja vara trygg, med honom i 1,5 års tid redan. Det är en lång tid att gå och grubbla på saken. Och det faktum att du redan har tänkt på det i 1,5 år kanske betyder att det faktiskt är ett problem och att du faktiskt borde göra någonting åt det? Jag förstår att det känns skönt och tryggt. Han är ju din bästa vän och ingen känner dig lika bra som han. Världen utanför er relation kan verka skrämmande och osäker men också otroligt spännande. Jag vet ju inte hur dina framtidsplaner ser ut, och inte hans heller. Skall han till armén? Det kan hända att de skulle vara bra om ni var lite på skilda håll ett tag så att ni fick känna efter vad det är ni vill. Ibland blir det jättetydligt då man får lite perspektiv på saken.
Det du kan försöka göra för att reda ut dina känslor är att föreställa dig lite olika saker och se hur du reagerar på de olika tankarna. Föreställ dig t.ex. att:
1. Han åker iväg till armén. Hur känns det för dig att veta att han skall vara borta i 6 mån? Känns det som att du kommer att känna att det är skönt att få eget utrymme? Kommer det att kännas skönt då han kommer hem på veckosluten eller känns det som att han är i vägen?
2. Han är otrogen/träffar någon annan. Skulle du känna dig förkrossad eller kanske rent av lättad över att det är han som tvingas göra slut med dig och inte tvärtom?
3. Du träffar någon annan. Skulle det göra det lättare att lämna honom om du hade en konkret anledning att göra det? Du är trots allt väldigt ung ännu. Är du beredd att redan nu fatta det beslutet att du aldrig mer skall få vara nyförälskad och känna den pirrande känslan i magen?
4. Om du skulle få titta in i framtiden så pass mycket att du skulle få veta att du är 35 år och gift med honom, känns det då bra eller dåligt? Tror du att du skulle vara lycklig eller skulle du känna att du har gått miste om någonting?
Sanningen är väl att det inte finns något rätt eller fel svar, det finns inget svart eller vitt utan bara gråzoner. Du måste helt enkelt känna efter och fundera vad du vill. Vad vill DU få ut av DITT liv. Känns det som om du går omkring och väntar på att någonting skall hända eller är du nöjd med ditt liv som det är nu? Ser du dig själv bli gammal med honom eller önskar du att du skulle vilja se dig själv bli gammal med honom.
Jag har tyvärr inga svar att ge. Jag tror ju att det faktum att du skriver hit kan vara en fingervisning om att du inte är nöjd med livet som det är just nu, men vad du skall göra åt saken är det ju ingen annan som kan avgöra. Men ta tid på dig, andas och känn efter. Du kan vara helt säker på att det förr eller senare kommer att visa sig. Men under tiden tycker jag att du kunde försöka återuppta dina kompisförhållanden om du känner att de har blivit satta åt sidan, eftersom ingen mår bra av att bara ungås med sin partner. Ibland kanske det är tillräckligt för att få förhållandet tillbaka på rätt väg, att man får lite andrum tillsammans med andra vänner.
Var snäll mot dig själv!
Kram
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar