Näe

Hej!

För det första så behöver du nog inte vara rädd att någon ska känna igen dig - men för att det ska kännas bättre satt vi in lite xxxx här och var istället för detaljer. Men vännen, vi får så många frågor varje dag hit till Decibel och så väldigt många frågor är väldigt lika just din fråga. Dessutom är det ju bara vi ungdomsinformatörer och experter som ser din ålder, kön och hemkommun. Du kunde alltså lika gärna vara en 13-årig kronobyflicka som en 17-årig närpesflicka för de som skulle råka läsa din fråga.

Och vad skulle kunna hända om antingen den där andra flickan eller den där pojken du gillar skulle läsa det här? De skulle kanske undra ifall det var just du som skrivit, men absolut inte VETA det. Och då skulle de börja fundera. Pojken skulle fundera att "Oj, gillar hon mig??? Men jag gillade ju henne också! Och den här nya tjejen är jag inte säker på vad hon tänker om mig..." Medvetet eller omedvetet så skulle han börja se på dig med nya ögon, för när man vet att någon är intresserad av en själv, så är det sååå mycket lättare att bli intresserad själv i just den personen. När man har lite "säkerhet" så är det så mycket lättare att själv våga börja känna, själv bli förälskad. Troligen skulle han inte alls vara lika intresserad av henne längre då utan du skulle plötsligt bli väldigt intressant igen. För så här brukar det gå: man kan vara intresserad av två personer samtidigt, men beroende på hur det utvecklas med de olika personerna, så kanske man väljer att "satsa" på den ena. Men om den andra plötsligt ger en uppmärksamhet och antydningar om att det nog skulle kunna bli något, så blir hon genast mycket intressantare än den där första.

Troligen skulle det här hända också om du blev mer aktiv. Om du gick fram och satte dig bredvid honom. Om du frågade om ni ska träffas. Om du bjöd upp honom på dansen. Om du började chatta med honom. Om du tog och höll hans hand. Gå inte bara undan och sörj i ett hörn, se inte spelet som förlorat. Kämpa inte med att glömma honom innan du ens gjort ett ärligt och ordentligt försök att få honom! Visst, det är han som väljer vem han ska vara med, men du kan påverka genom att visa fram fötterna, visa vad han kan få i dig. Jo, vi fattar att du säkert bli nervös och blyg och rädd att han ska dissa dig nu. Men fejka att du är avslappnad och glad och charmig i hans närhet. Fejka att du har självförtroende och att du minsann är ett riktigt kap! Se inte ut som att du är beredd att bli bortvald när som helst, få honom inte att tro att du inte är värd honom.

Jo, det är en risk du får ta att han redan är mer kär i henne än i dig. Det kan hända om en ny kommer in i bilden, speciellt om det man hade tillsammans med killen bara har stampat på stället och inte BLIVIT till något konkret, typ att ni nog suttit bredvid varandra hur länge som helst men inte blivit ihop. Du har fått konkurrens. Men kärlek handlar om att våga ta chanser och våga utsätta sig för risker. Det tjatar vi jämt om här på Decibel för det är sant. Även om det skulle vara för sent, att han redan hellre vill ha henne, så har du ändå växt som människa för att du vågade gå efter det du ville ha. Kärlek är ALLTID värd risken!

Nå, om det ärr hon den andra tjejen som läste det här och undrar om det är du som skrivit, så vad tror du att hon tänker? Om man ser på vad vårt österbottniska samhälle i stort säger om att gilla någon som kompisen gillat först, så brukar det inte vara riktigt okej. Överlag tycker folk att man inte får "ta" kompisens span, flirt eller pojkvän. Men å andra sidan brukar folk citera "I kärlek och krig är allt tillåtet". Hon kanske får dåligt samvete för att hon siktade in sig på honom fastän hon visste att du gillade honom "först". Kanske backar hon då och låter dig få honom. Men kanske ser hon det som konkurrens istället och sätter in stöten på honom med tiodubblad styrka? Svårt att veta. Men det är klart att sitter du bara på din rumpa och surar och sörjer, så kommer han INTE att komma till dig.

Upp med hakan nu och ta din chans! Och skriv jättegärna in hit igen sedan och berätta hur det gick - länka då till den här frågan så vi minns den!
Stor kram, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna