Det finns en kille i min skola jag hade spanat in en tid. Sen börjar han plötsligt ta kontakt med mig utan att jag överhuvudtaget pratat med honom (kände honom inte sen tidigare) och det har blivit ganska tydligt att han är intresserad. I början var det massa lycka och fjärilar i magen, jag gick runt med ett fånigt leende i ansiktet och kunde inte sitta still och allt det där ni vet då man är kär. Men ju mera tiden går och ju mera vi pratar desto mera ser jag honom bara som en kompis trots att jag blir på gott humör när han skickar åt mej och jag tycker väldigt mycket om att prata med honom. Vi har ännu inte träffats "irl" utan vi pratar endast via facebook då vi har varit på olika orter under julen. Han har frågat om vi ska göra nåt efter att skolorna börjar igen och jag har varit helt med på det, men börjar nu få kalla fötter. Jag är livrädd, och jag vet inte för vad. Jag vet inte, om jag längre anser denhär snälla och roliga killen attraktiv. Jag vet inte vad det är för fel på mej, jag skulle vilja vara kär i honom, men jag har bara ångest över alltihop och jag vet inte längre om jag vill träffa honom, men jag vill inte sluta prata med honom. Han är personlighetsmässigt helt min "typ" om man säger så och vi har en hel del gemensamma intressen, ändå kan jag inte förmå mig själv til att vara kär i honom. Tanken på att t.ex. kyssas med honom känns bara obehaglig, trots att jag vet att jag nog skulle gilla att kyssas med honom om vi faktiskt skulle göra det... Jag vet helt enkelt inte vad jag känner och jag har helt massa ångest över det här. Jag har dåligt samvete över att "lead him on" om det är så att jag inte alls vill ha något förhållande med denna killen. Jag har ångest över att inleda ett förhållande med honom om det är så att jag aldrig mera kommer få såna känslor för honom som jag hade i början. Jag vet inte alls vad jag borde göra, kanske ni skulle kunna hjälpa mig?
Ungdomsliv.fi - Nuortenelämä.fi svarar
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej!
Tack för din fråga. Vi har skickat den till den nationella ungdomsportalen Ungdomsliv.fi - Nuortenelämä.fi som vi samarbetar med. Deras experter och ungdomsinformatörer kommer att svara på din fråga. Svaret kommer att finnas här under din fråga så fort vi fått det. Både din fråga och svaret kommer att synas både här på Decibels Våga fråga och på Ungdomsliv.fi:s sida Frågor.
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Hej och tack för din fråga.
Du skrev om en kille från din skola som du har spanat in en tid och nu har ni pratat via Facebook. Killen har föreslagit att ni kunde kanske träffa nu när skolorna har börjat igen. Det är helt normalt att första träff spänner, säkert vardera.
Kanske du kunde berätta killen att du vill gärna träffa men att du är lite nervös. Det skulle säkert vara bra att träffa honom "irl" och lära känna honom lite bättre, bli bekant med varandra i lugn och ro. Sällan kan man säga att man är kär, om man är inte bekant med den andra bättre. Du berätta att ni har gemensamma intressen, kunde ni lära känna varandra bättre via era gemensamma intressen. När ni lär känna varandra bättre kan du säkert säga mera om det hur du känner dig. Det som är viktigt är att du är ärlig till honom. Du kunde ju genast berätta att du vill inte engagera dig, utan du vill först lära känna bättre. Det är också bra att ge killen möjlighet att berätta varför han ville träffa och hur han känner när han har pratat med dig via Facebook, även "irl".
Webben är ett utmärkt sätt att hålla kontakten med vänner och att få nya vänner.
Det är ofta lättare att tala om saker på webben än det är ansikte mot ansikte. Ingen tid spenderad på nätet kan ersätta möten med vänner ansikte mot ansikte.
Om asexualitet och demisexualitet hittar du ytterligare information via:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Asexualitet#Demisexualitet
http://www.umo.se/Jag/Asexualitet/
Har det så bra. Jag hoppas att du hittar en väg framåt i situationen.
Mika - Ungdomsliv.fi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar