vet inte vad jag ska göra

09.05.2015
Hej! Min pojkvän o jag har varit tillsammans i snart3,5 år. Vi har bott ihop nästan sedan vi träffades. Vi har varit med om mycket! Hans pappa dog plötsligt 2013 han har varit lessen sedan dess men bättre än i början. Jag pendlar mellan tankarna att göra slut eller vara tillsammans med honom jag tycker verkligen om honom! Han är en av de bästa sakerna som har hänt mej! Men jag får bara så ångest ibland kan det vara att krisen mellan förälskad o djup kärlek har kommit nu först på grund av hans pappa? Det känns som jag behöver tid mej själv. Vad ska jag göra mår väldigt dåligt! Tack för svar!

Annica svarar

18.05.2015

Hej där och tack för Ditt brev!

Det är jobbigt att inte veta vad man vill, och dödsfall är alltid tärande. Du berättar att du mår dåligt och beskriver en osäkerhet för hur du ska tackla situationen, samtidigt som du gillar din pojkvän enormt verkar något saknas.

Har du funderat närmare på vad det egentligen är som du saknar i er relation? Tid för dig själv kan du få också i ert förhållande om du så vill, utan att ni går skilda vägar. Alla människor behöver mer eller mindre tid, så jag tror din sambo förstår dig om du pratar med honom om att du just nu behöver en stund för dig själv. Det du känner att fattas mellan er kan du prata med din pojkvän om, och så kan ni tillsammans göra det bästa av situationen.

De romantiska filmerna, och media överlag, målar upp en bild av att det behövs något extra, en otroligt djup kärlek mellan ett par för att förhållandet ska ha en framtid. Den riktiga vardagen är oftast en annan, det pirrar kanske inte i magen eller man kanske inte är superförälskad, men ändå väljer man att leva med varandra. Gräset kan verka grönare på andra sidor, men sist och slutligen är det få som upplever en stormförälskelse från första början och lever resten av sitt liv lyckligt och kärt. Dock kan det behövas att man ser omkring sig lite och märker att aha, min partner är ändå det bästa valet för mig. Ibland kanske man upptäcker tvärtom, att det kanske kan vara ännu bättre, men risken finns alltså att man blir besviken om förväntningarna är väldigt höga och man ändå älskar sin nuvarande partner och mår bra av att vara tillsammans - Med tanke på att du beskriver din kille som det bästa som hänt dig.

Ett dödsfall, och som i det här fallet, din killes egen pappa, innebär en enorm sorg och det är en ofta tidskrävande bearbetningsprocess att gå igenom, och bra inför framtiden är att veta om förhållandet klarar sådana kriser. Om man vill vara tillsammans finns man där för varandra inte bara då det är lätt och roligt, utan även då det är motigt och någon mår dåligt. Är man inte beredd att stötta varandra när det kommer kriser har förhållandet ingen vidare grund inför framtiden. En jobbig period är tack och lov för det mesta just en period, ett övergående tillstånd. Din sambo kommer alltid att bära med sig förlusten av sin far liksom vi alla gör då vi förlorar någon närstående, men så småningom kan han minnas fadern med kärlek och saknad utan att det minerar det vardagliga livet. Du skriver att det har blivit bättre på den fronten, och det är ju jättefint, liksom det att du funnits där för honom.

På min hemsida tangerande samtalsterapi beskriver jag en del tips ni kan ha nytta av:

http://www.samtalsterapi.fi/samtalsterapi/tips-for-en-varaktig-relation/

När man är ihop också älskar varandra är man ett team som ska blåsa åt samma håll – Man vill varandra bara väl och är beredd att turvis jämkas och formas om lite i situationer där man är av olika åsikt, alternativt acceptera samt respektera att här tycker vi olika. En kärleksfull relation innebär ibland att båda partnerna hamnar ge lite avkall på sina önskemål och kompromissar för att upprätthålla ett harmoniskt samliv. Om vågen däremot lutar väldigt mycket åt ett håll kan det uppstå allvarliga problem.

Ett förhållande bygger på en stadig grund i form av tillit, engagemang, uppriktighet och hänsyn. Därför är det så viktigt att kommunicera med varandra – Är det något som partnern gör som svider till i hjärtat är det onekligen behövligt för att inte säga viktigt att prata och framföra saken i ödmjuka ordalag som ”Jag upplever att …, jag känner att …” istället för att propsa ”DU gör alltid och aldrig si och så”. En vänlig diskussion om hur Du känner får honom att se Din sida i saken, och får honom förhoppningsvis att i framtiden ta Dina känslor i beaktande.

Finns det någon orsak till ditt mående förutom situationen med din pojkvän? I sådana fall kan du starta en process där du jobbar med dig själv för att må bättre, vänder negativa tankar till konstruktiva (tankarnas kraft beskrivs också på samtalsterapi.fi), och prata och ta stöd av dina närmaste.

Du kommer att börja må bättre, oberoende hur du väljer att göra. Valet är helt och hållet Ditt, vad som känns bäst för Dig - Det kommer att ordna sig!

Upplyftande tankar och lycka till-önskningar från Annica Wahrman

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Min pojkvän säger jätte elaka saker till mig då han är arg och det sårar mig jätte mycket. Där emellan är han snäll och visar att han vill vara me mig men så fort vi bråkar eller han är arg så börjar ...
Läs mera

Hej! Hur ska man berätta till sina klasskompisar att man är lesbisk? Då de mobbar alla som inte är straight
Läs mera

Jag vet att detta kanske låter töntigt men jag stressar väldigt mycket över min och min sambos relation och förlovning.
Och jag vill absolut inte tjata för en ring men jag börjar få stress över att f...
Läs mera

Hej! Jag har börjat träffa en helt fantastisk kille och han känner samma!! Dock har jag "anxious attachment" och vet inte hur jag ska ta mig ur det, blir lessen bara för att han inte skickar något på ...
Läs mera