För 1 ½ - 2 år sedan var jag ihop med en tjej som sårade mig på många sätt och vis. Jag tyckte mycket om henne. Hon var "otrogen" genom att kyssa någon på någon skolrelaterad aktivitet, vilket givetvis sved hårt och vi gjorde slut. Någon månad senare bestämde vi oss för att vara vänner men vi blev till sist tillsammans igen. En eller så månad efter hade hon gjort exakt samma sak fast nu var det att hon hade hånglat och hängt med någon när hon festade på jeppisdagarna. Hon bestämde sig sedan för att hon gillade den andra mera än jag och vi gjorde slut igen, och sedan dess har jag försökt att ha minimalt med henne att göra.
Detta har som ni kanske förstår varit väldigt tufft och det känns som att det har gjort mig mycket känsligare och fundersam över allting inom ett förhållande.. Oron över att allting när som helst kunde ta slut om hon bestämde så.
Efter jag blev ihop med min nuvarande flickvän förändrades min värld totalt. Jag insåg nästan direkt att hon var perfekt för mig, och allt känns så rätt. Vi är väldigt liksinnade och vi är båda övertygade om att vi kommer tillbringa resten av våra liv tillsammans.
Ett stort problem jag har dock som jag antar att spökar på grund av mina tidigare erfarenheter, är att jag kan vara väldigt svartsjuk och orolig...
Jag har enda sedan mitt förra förhållande haft en oro "tänk om det händer igen / tänk om något annat liknande händer"...
Jag litar på min flickvän till 110% och jag vet och är helt övertygad om att hon aldrig någonsin, i alla fall medvetet, skulle "vara otrogen" eller vara med någon annan än mig, varken på fest eller annars.
För några veckor sedan när jag var hos henne, hade hon vaknat tidigare än jag. Jag kollade på hennes telefon för att se vad klockan var men whatsapp var uppe. Jag råkade utan att tänka efter se ett namn jag inte kände igen, det var en kille hon hade chattat med. Utan att tänka efter läste jag igenom deras konversation, vilket jag har hatat mig själv för och haft väldigt dåligt samvete över. Hur som helst så ansåg jag att de hade pratat mycket osv och han hade på något sätt hintat (troligen något skämtaktit) på att de borde gå under ett täcke i en säng och göra något, till vilket hon hade svarat "oj vad inbjudande" typ och "vad gullit" efter något annat, vilket jag givetvis tolkade fel och efter en stund med att ha döljt vad jag gjorde bekände jag vad jag hade gjort och hon var otroligt förvånad över det men också över personen jag kollat hennes konversation med; då hon ansåg att hon har väldigt väldigt lite med honom att göra och aldrig träffat honom i verkligheten.
Jag trodde ju inte en sekund att hon var otrogen, vilket hon tror/trodde att min tanke var... Jag var bara rädd att hon kanske skulle besluta sig för att hon gillar någon annan mer än mig..
Jag blir alltså väldigt lätt svartsjuk över när hon skickar med andra killar. Också när andra killar får henne att skratta kan jag bli lite svartsjuk. Jag kan hantera det någorlunda men det är väldigt svårt för jag har hela tiden en oro att hon ska hitta någon bättre och att jag inte är tillräckligt bra för henne vilket jag ändå vet att jag är. Jag tror att allt detta är på grund av mitt ex som var otrogen flera gånger..
När hon är ute och festar speciellt är jag orolig. Då kan jag fundera något i stil med "tänk om någon försöker något på henne och blir arg om hon dissar dem och därför drogar/skadar henne" osv eller att hon skulle vara så otroligt full att hon utan att tänka efter skulle kyssa/hångla med någon osv.. vilket jag inte tror att är sannolikt dock men det är något jag ändå ibland tänker på, än en gång troligen på grund av mina erfarenheter...
Jag känner mig ibland helt förstörd och mår så dåligt eftersom hon ibland tror jag tror hon skulle vara otrogen och eftersom att jag ibland tänker så här...
Vi chattar heller inte lika mycket som vi gjorde förr, vilket är förståeligt men ibland känns det som att hon inte alls är intresserad av mig eller vill något av mig, även om jag vet att det inte är så..
När vi är tillsammans i verkligheten är allt prima oftast. Vi har ett långdistans förhållande och därför är det särskilt jobbigt med sådana här tankar...
Hon har sagt att hon förstår mig och att hon aldrig skulle göra något för att såra mig. Hon tyckte att hon kunde vara med några av sina nära vänner och aldrig vara ensam ifall det känns bättre då när hon är på den festen hon snart ska på, och den tanken är jag bekvämare med..
Nu frågar jag er, på decibel, om ni har några tips på hur jag ska komma över mina förra erfarenheter och inte bli svartsjuk lika lätt och inte oroa mig att något skulle hända på en fest eller dylikt?
Otroligt tacksam för svar.
Overly-attached
Ungdomsinformatören Jenny svarar
Hej!
Ja, jag kan nog förstå varifrån dina känslor av svartsjuka och orolighet kommer då du berättar det som har hänt tidigare. Men det är nu bara så att du måste försöka luta tillbaka och sluta fundera så mycket på allt som kan hända...nej det är inte alls lätt, men det blir inte åtminstone bättre av att du oroar dig ständigt. Försök nu istället för det första prata med din flickvän om den här saken -tror ni att ni kan komma överens om någå "regler" i ert förhållande? Jag menar nu förstås inte det att hon eller du inte ska få delta på fester eller likande saker utan att ni till exempel funderar ut vad ni säger om någon annan försöker närma sig någon dera av er, typ "tack, men jag sällskapar". Då ni är ihop så är det ju meningen att ni inte är med andra -man skall ändå kunna göra andra saker än umgås tillsammans för om man gör bara det blir relationen inte bra -man kan bli bitter och olycklig. Man kan inte heller skylla sin partner för något som den inte har gjort -då börjar det liksom gå åt fel håll...du vet vad jag menar...men man kan fundera lite tillsammans på var gränsen för otrohet går, vad som inte känns bra för dig/henne. Om det är att chatta med andra killar, tycker jag du ska kunna prata om det med henne. Vänner borde man kunna vara med både killar och tjejer, men var går gränsen i samtalen -är det rätt att flörta? -det bestämmer ni.
För det andra tycker jag att du skulle kunna koncenterar dig mera på dina egna saker istället för att tänka på vad din flickvän gör och med vem hon är -det kan du inte påverka i varje sekund MEN du kan påverka i dig själv -så använd tiden bra. Umgås med kompisar, sporta, använd tid till dina hobbyn och annat som du gillar att göra. Sådana saker gör dig stark och de stärker ditt självförtroende. Det som hände åt dig tidigare har egentligen ingenting med dig att göra -det var din förra flickvän som visade sig vara opåilitlig. Du gjorde inget fel. Du kan bara jobba med dig själv (kanske med stöd av din flickvän) för att komma över det gamla.
Du verkar ha en bra relation nu och ni verkar kunna lita på varandra, så egentligen finns där inget problem, men det är alltid bra att kunna prata om sina känslor med varandra för man kan ju annars inte veta hur den andra känner.
Ha det så bra!
Hälsar, ungdomsinformatören Jenny
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar