Mina föräldrar har aldrig pratat med mig om sex, aldrig någonsin. Jag är nu vuxen, och blev förra julen utskälld för att jag råkade säga vagina när min mor hörde det. Jag vet inte om något av detta hände därför, men det gör mig så äcklad och olycklig varje gång jag tänker på någon av händelserna att jag måste få skriva ner det någonstans.
Den första händelsen inträffade när jag och en nära kvinnlig släkting lekte "mamma, pappa, barn". Vi var då åtta och sex, ungefär (kommer inte exakt ihåg).
(Se tilläggsinformationen)
Jag har aldrig vågat prata om det med någon, och har aldrig tagit upp detta med sagda släkting, för det känns inte som någonting man pratar om. Jag mår vidrigt över det, och önskar att jag kunde prata om det. Jag önskar att det aldrig hade inträffat.
Den andra handlar om mig, och två andra i min släkt. Vi var ungefär jämngamla, och killen i gruppen hade precis börjat uppfatta bröst som intressanta, han var kanske 12 vid den tidpunkten. Han bad oss då, en gång då vi var ensamma hos den tredje släktingen (som också är en kvinna) att vi skulle visa våra för honom. Efter lite övertygelse gick vi med på saken, och han gav oss papper att hålla framför könet, av någon anledning jag fortfarande inte förstår. Efteråt sa han att det var "som en dröm som gått i uppfyllelse" och jag förstod inte vad han menade.
Jag undrar om andra människor har liknande upplevelser av sådant här som jag har, eller om jag är onormal. Det känns som om det andra alternativet stämmer bättre. Jag önskar att jag kunde berätta för min pojkvän, men det kan jag inte. Jag kan inte heller njuta av sex tillsammans med honom, men är osäker på om detta beror på mina erfarenheter eller på något annat. Jag vill inget hellre än känna mig normal och må bra, men trauman som dessa känns för tunga att bära med sig. Jag inser att jag kan ha skadat min släkting i det första exemplet, och att jag antagligen blev skadad av det som min manliga släkting gjorde mot oss.
Min fråga är alltså denhär: Är sådana här upplevelser normala? Borde jag vara orolig för min personlighet p.g.a. att jag varit med om/gjort sådana här saker, att jag t.ex. är psykopat eller något ditåt? Jag är rädd för att någonting är riktigt djupt fel med mig, snälla hjälp. Saknas
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej.
Förlåt att du har fått vänta så länge på ditt svar.
På basen av det du skriver förstår jag att det är saker som tynger dig väldigt mycket, och som du går omkring och mår dåligt av än idag, trots att de hände för länge sen. Alla människor äger rätten till sina egna upplevelser, så om du känner dig kränkt eller äcklad så kan inte jag säga att du inte skulle ha rätt att känna så, men dina upllevelser är INTE ovanliga eller onormala.
Redan väldigt små barn är sexuella varelser som njuter av beröring. Det är ofta väldigt tabubelagt att tala om den saken eftersom vuxna människor är snabba med att tillskriva det en vuxen persons sexuella upplevelser och betydelse. Men så är det inte. Barn är sexuella och njuter sexuellt - men på ett barns nivå. Det finns ingenting skamligt i själva njutningen, och så länge det inte handlar om att man blir utnyttjad eller nån far illa så är det inte problematiskt på något sätt. Nästan alla barn onanerar - och det är ett helt normalt beteende. Nästan alla barn är också nyfikna på sina egen kropp och på andras kroppar, och det är också helt normalt. Där är ju huvudsaken att man ändå inte utnyttjar någon annan för att tillfredsställa sig själv. Sexuella handlingar får inte ske på någon annans bekostnad - men så länge de inte gör det är de inte skamliga eller fel.
Nästan alla människor har i något skede lekt sexuella lekar med andra jämnåriga. Som barn brukar man inte skämmas över dem eftersom man själv inte uppfattar dem som skamliga. Det är främst om man blir "påkommen" av en vuxen som överför sina egna känslor av skuld eller oförstående som man blir uppmärksam på dem.
Jag känner ju inte dig, men på basen av det du skriver låter det som att sex och allting som har med det att göra har varit väldigt tabubelagt i er familj. Du skriver att du som vuxen blev utskälld över att du sade ordet "vagina" så att din mamma hörde det, och då är det nog ganska tydligt att sexuella känslor, eller ens ord som beskriver könsdelar inte har varit okej. Det kan vara en tung sak att inse att ens föräldrar har brister, och i detta fall tycker jag verkligen att det var en överreaktion från din mors sida att skälla ut dig. Redan små barn borde få lära sig vad könsdelarna heter och vad de används till - ingen del av din kropp är skamlig eller fel, och du har rätt att använda ord som beskriver olika delar av kroppen.
Alla gånger är det inte så lätt att veta varför vissa händelser stannar kvar i vårt medvetande, och om du känner dig kränkt över att du ombads visa dina bröst så har du givetvis rätt till den upplevelsen. Men jag tycker att du skall släppa dina skuldkänslor över det som hände då du var barn. Du agerade helt normalt, i en helt normal situation. Jag tror inte att du är onormal eller att händelserna har gjort dig avvikande på något sätt. Vi vet ju inte hur din släkting uppfattade det som hände, och om hon kände sig kränkt av den. Min gissning är att hon inte gjorde det eftersom dessa lekar trots allt är väldigt vanliga och barn i allmänhet säger till direkt om någonting känns obehagligt (då det handlar om lekar med jämnåriga där man inte är i beroendeställning.) Jag tycker inte att du har utsatt henne för ett övergrepp om det är det du oroar dig över. Förlåt dig själv. Om du vill så får du ju ta upp saken med henne, men jag tror inte att det är någonting hon förväntar sig - om hon ens kommer ihåg det.
Jag tror inte att det är någonting djupt fel med dig. Det kanske skulle hjälpa dig om du läste lite om barns sexualitet och barns sexuella utveckling, för att du själv skall få en bild av hur vanliga dessa lekar är och hur naturliga de faktiskt är för barn - som inte tillskriver dem en vuxen persons sexualitet. Om du känner ett behov av att tala om saken så tycker jag att du skall vända dig till en psykolog eller sexualrådgivare/terapeut på din hemort.
Allt gott till dig!
Kram
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar