sex

12.09.2017
Hej!


Har en fråga om sex. Jag har aldrig haft pojkvän eller varit kär. Har haft sex några gånger då jag varit full sådär halvt emot min vilja. Eller som att jag inte vågat/velat säga nej, och har liksom inte direkt kämpat emot det heller utan låtit honom "göra det". Har alttid känts helt skit efteråt och har haft otrolig morkkis och ångest dagen/veckan efter. Har alltså aldrig sagt nej åt dem jag haft sex med, men innerst inne har jag inte velat. Känns ju lättare att inte säga något alls. Nu känns ribban för att ha sex jättehög och har "trauma" av ångesten jag får nästa dag och vågar inte ens ha sex med nån känns det som.... inte vill jag det heller. Tycker ändå det är konstigt att jag inte vill. Är det nåt fel på mig? Hoppas jag ändå vill ha sex med den personen jag är kär i nångång i framtiden utan ångest eller att jag genast får ångest av hela personen efter att vi haft sex. Det oroar mig nog.. Känner mig så skit att nån jag inte ens tycker om har kommit så nära mig och bara "använt" min kropp.. 69
Tessi klippt

Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar

14.09.2017

Hej,

Vad ledsen jag blir då jag läser det du skrivit. Jag är så ledsen att du har har tvingats genomgå detta, och att sex har varit en så pass negativ upplevelse för dig. Sex borde ju alltid handla om att de inblandade vill lika mycket. Om det är på ett annat sätt än det, så är det inte sex utan övergrepp. Och även om du inte har sagt nej, så har det efteråt varit precis så som din kropp har uppfattat det som hänt.

Jag tycker inte alls att det är konstigt att du i nuläget inte är speciellt sugen på att ha sex. Din kropp förknippar det med någonting som är obehagligt eller rent kränkande. Jag får uppfattningen att killarna du har legat med inte har varit pojkvänner utan mer lösa förbindelser, och då har det kanske inte heller funnits intresse eller utrymme från deras sida att uppmärksamma att du inte är speciellt intresserad. Det handlar inte om att skuldbelägga vare sig killarna som har varit för ouppmärksamma eller dig som inte har sagt "nej", utan det är helt enkelt ett konstaterande. Människor man träffar och har sex med i samband med att man druckit alkohol är inte alltid idealpartners. Det är inte så det borde gå till, men alldeles för ofta är det så.

Jag önskar att du inte skulle lägga nån som helst press på dig själv att ha sex. Man måste inte ha sex. Alls. Kanske du skulle må bra av att tala med någon om det som har hänt? Bara för att få ge uttryck för det du känner och samla dina egna tankar. Kanske du kan kontakta en psykolog eller psyk.skötare på orten där du bor. En sexualrådgivare kan också fungera bra, om det finns någon sådan t.ex. vid hvc.

Försök att inte ge dig in i flera sexuella situationer innan du känner att du vill. Vem som helst kan tvinga sig själv till att ha sex, men det kommer inte att göra saken lättare eller bättre utan snanare öka på den ångest du redan känner. Försök istället att ge dig själv tid. Känn efter. Kanske du i något skede kommer i kontakt med en person som du känner mer för, som du kanske t.o.m. förälskar dig i. Då kan det kännas totalt annorlunda. Och förhoppningsvis är det en person du kan lita på - som du kan berätta för om att du tidigare har haft negativa upplevelser och att sex därför måste få ta tid. Förhoppningsvis är den personen lyhörd och tålmodig och kan ge dig den tid du behöver för att slappna av och kanske bli mer sexuellt intresserad.

Sen är det ett faktum att alla personer inte känner lika mycket sexuell lust. Alla har inte samma drift. Och det är okej. Upplever du själv att det är ett problem att du inte vill ha sex eller skulle du vara nöjd att leva utan det? Om du inte tycker att sex fattas dig, så finns det inte heller någonting som säger att du måste ha det. Man kan ha en partner som man lever ihop med och är förälskad i utan att man har sex. Ser du i övrigt dig själv som en sexuell varelse? ÄR det själva traumat som gör att du inte är intresserad eller var du ointresserad rean innan dina negativa upplevelser? Det finns många frågor som du borde ge dig själv tid att fundera på, och många saker som du kan må bra av att bearbeta. Därför tycker jag att det skulle vara positivt om du hittade någon att tala med, som du känner att du kan lita på.

Mitt råd är därför att söka någon att samtala med, och att ge dig själv tid och utrymme att inte ha sex. Känn efter och se vad som händer längre fram. Om du träffar en person som känns "rätt" så kanske det vaknar, men även om det inte skulle göra det så betyder det inte att någonting är fel. Man har rätt att känna olika, och det brukar inte hindra någon från att leva ett lyckligt liv.

Var snäll mot dig själv.

Många kramar

Tessi

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej jag frågade förr om att ja runkar till tanken på min mammas vän i sverige och hon har en hårig mutta. Vi är i besök och inatt har jag inte sovit då jag skäms. Igår badade mor och bhennes vän naken...
Läs mera

Hejsan! jag skulle vilja komma ut till mina föräldrar men jag är osäker. Jag har länge funderat på det. Men jag är rädd för vad de skulle säga. Kanske skulle de inte ta mig på allvar och bara tro att ...
Läs mera

hitta en ny sak som heter sounding som går ut på att lägga saker it urinhålet. ja blir rikti kåt av de och de känns faktisk ganska skönt men tänker på riskerna va det och skulle jag kuna byta det ut m...
Läs mera

Hej, jag har tidigare som mindre sagt att jag kommer vara som T som då är hetor sexuell men nu då jag är äldre så förstår jag att de är okej att gilla tjejer och killar eller bara en eller inget alls ...
Läs mera