Blyg

Hejsan!

Tack själv för att du vågar skriva hit! Beklagar att du fått vänta så länge på svar, det är inte meningen att det ska ta såhär länge, vi har haft mycket på gång på sistone.

Jag förstår att det kan vara jobbigt att känna sig blyg, speciellt ifall du EGENTLIGEN vill kunna prata mer och vara dig själv utan att behöva stressa över vad andra ska tycka. Men kom ihåg att det är absolut inget fel på dig, och du behöver inte förändra hela din personlighet för att bli säkrare på dig själv!

Jag tror att många känner igen sig i det du beskriver, även om det kanske inte syns på dem. När man är rädd för vad andra ska tycka kan det kännas som att ALLA tittar på en så fort man öppnar munnen. Då kan hjärtat slå snabbare, man blir nervös och rösten kanske skakar eller låter annorlunda än vanligt. Det är kroppens sätt att reagera på nervositet. Det betyder inte att din röst är hemsk eller att du gör bort dig! Det är inte ens nödvändigtvis så att någon annan märker det, fast du själv känner det.

Här kommer några tips som jag hoppas kan hjälpa dig. :)

1. Kom ihåg att andra tänker mindre på hur du låter än vad du tror.

När du säger något i klassen kanske du tänker på det resten av dagen och funderar på hur du lät eller vad de andra tänkte. Men de andra har antagligen redan börjat tänka på något helt annat! De funderar på sina egna saker, egna osäkerheter, hur de själva ser ut eller vad de själva ska säga nästa gång.

Testa att fråga dig själv: ”Om någon annan svarade fel eller lät nervös i klassen, skulle jag tänka på det hela dagen?” Troligen inte! Och andra är ofta lika upptagna med sig själva. Du behöver inte säga allting perfekt för att andra ska tycka om dig - ingen säger saker perfekt hela tiden!

2. Öva på att göra små saker som känns lite läskiga.

Du behöver inte börja med att hålla en hel presentation framför klassen! Börja med små steg som känns möjliga för dig. Du kan se det lite som en challenge, som du gradvis trappar upp. Exempelvis en liten utmaning i veckan, och sen om det börjar gå bra så kan du göra det oftare, eller välja svårare saker. Du kan kanske skriva nån sorts ”social challenge dagbok” samtidigt där du listar hur du utmanat dig själv, hur det kändes, och vad som hände sen – så kan du tydligare se dina framsteg :)

Till exempel:

- Säg hej till någon du inte brukar prata så mycket med.
- Ställ en fråga till en lärare.
- Säg en kort kommentar i en grupp där du känner dig ganska trygg.
- Försök svara på en fråga i klassen ibland, även om du känner dig nervös.

Det viktiga är att du märker att du faktiskt KAN göra saker även när du är nervös. Självförtroende kommer ofta EFTER att man har vågat prova, inte innan. Du behöver alltså inte vänta på att sluta vara blyg innan du börjar öva.

3. Sluta kräva att du måste låta helt lugn.

Du skriver att din röst blir hemsk när du pratar i klassen. Jag undrar om du kanske blir så fokuserad på hur du låter att du blir ännu mer nervös?

När du ska säga något, försök att flytta fokus från din röst till det du faktiskt vill säga. Du får prata lite tystare, ta en paus eller vara nervös. Om rösten skakar lite är det också helt okej och väldigt vanligt när man ska tala framför folk!

Testa att andas lugnt innan du börjar prata. Slappna av i axlarna och försök att inte skynda igenom orden utan våga ta den tid du behöver för att säga det du vill säga, när man talar långsammare så blir det man säger också ofta tydligare. Du behöver inte få bort all nervositet, utan bara ge dig själv lite mer övning.

4. Utmana tankarna som gör dig osäker.

När du tänker ”alla tycker säkert att jag är konstig” eller ”min röst låter hemsk”, försök att stanna upp lite.

Fråga dig själv:

-  Vet jag faktiskt att de tycker så, eller är det jag själv som är rädd för att de ska tycka så?
-  Vad skulle jag säga till en kompis som tänkte så om sig själv?

Du skulle antagligen inte säga till din kompis att hon är hemsk eller konstig för att hon är nervös. Försök därför att prata med dig själv på samma snälla sätt som du skulle prata med henne. Du förtjänar också att bli bemött med vänlighet, av dig själv!

5. Du behöver inte bli den mest utåtriktade personen i rummet.

Det är inte något fel med att vara en lugn eller blyg person (för tänk – hur skulle det se ut om ALLA pratade precis hela tiden, det skulle ju bli helt kaos – olikheter behövs!). Du kanske behöver lite längre tid för att känna dig bekväm med nya människor, och det är helt okej!

Målet behöver inte vara att bli någon som alltid pratar högt, räcker upp handen först eller vågar prata med precis alla. Målet kan i stället vara att du ska känna dig tryggare, våga säga vad du tycker och slippa låta rädslan bestämma så mycket över vad du gör.

Du kan vara blyg OCH modig samtidigt. De två sakerna går faktiskt jättebra ihop!

6. Berätta för någon om hur jobbigt det känns.

Eftersom du skriver att du får jättemycket stress av att prata i klassen tycker jag också att du kan prata med en vuxen du känner dig trygg med, till exempel en lärare eller skolkurator. Du kan berätta att du blir så nervös att det påverkar dig i skolan. Kanske kan ni tillsammans hitta sätt att göra det lättare, som att få börja med att svara i mindre grupper eller förbereda dig lite extra inför muntliga uppgifter.

Du behöver inte lösa allt ensam, och du ska inte behöva må jättedåligt varje gång du ska säga något.

Att bli säkrare på sig själv tar tid, så försök att inte bli arg på dig själv om det känns svårt ibland. Varje litet steg räknas, även sådana som ingen annan märker. Kom ihåg att du är bra precis som du är – blyg eller inte! :)

Kram, Kix