Min kropp är helt ok tycker jag, men den såg bättre ut då jag var smalare och jag har fett på magen nu och det är det som gör mig så himla insecure. Plus att jag bara tänker på hur många timmar om dagen i flera år jag har satsat på att bli smal och hur det inte var värt det, eftersom jag ändå gick upp i vikt igen. 3 timmar cardio om dagen är inte roligt längre, inget är roligt längre. Tänkte börja gymma istället för det kanske är mer effektivt, men jag gillar egentligen inte alls att gymma. Jag vill bara vara normal men jag orkar inte längre. Om jag går upp i vikt ännu mer.. då vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Jag vet att 57 är normalvikt bla bla bla men jag vill vara 55 kg högst. Och jag förstår inte varför jag gått upp såhär mycket?
Sjukskötaren Ira svarar
Hej!
Det låter tröttsamt att ha sådana krav på dig själv, ditt tränande och
din vikt. Du skriver att du nog vet att din vikt är normal. Det är den
ju verkligen. Då är det bra att poängtera att vikten också ligger vid
BMI-skalans undre gräns för normal vikt. Att sikta på något mindre låter
inte alls bra. Och där tror jag ett av de största problemen ligger.
Varje kropp är unikt uppbyggd och alla har en välmåendevikt (kallas
också biologisk vikt) där kroppen mår bäst. Det är också den vikten
kroppen strävar efter och det hela styrs av hunger- och mättnadskänslor.
Man kan omöjligen bara välja en viktsiffra man kan acceptera och
samtidigt ha en välmående kropp. Det går inte så. Det leder till
konstant hyperfokus på mat, träning, vikt, utseende, hetsätning... ja,
problem och oändligt med jobbiga stunder och tankar.
En av frågorna det är bra att du ställer dig själv är varför? Varför
vill du väga mindre än din kropp mår bra av? Varför är en viktsiffra
viktigare än att din kropp får den energi och näring den behöver för att
fungera bra? Det är ingen enkel fråga att svara på, och ofta har man
nytta av att tala om det med någon utomstående. Till exempel någon som
arbetar inom skolhälsovården är ett bra alternativ.
Nu är du rädd för att vara hungrig och du undviker viss mat då du är
rädd för att hetsäta. Här är två nyckelgrejer - du försöker undvika den
naturliga signalen på att kroppen behöver energi och ditt undvikande
ökar mycket på sannolikheten för hetsätande. Enkelt uttryckt skulle du
behöva lyssna på hungern och äta tills du är mätt och sluta undvika mat.
Låter skrämmande? Ja det tycker nog de allra flesta i din position. Den
vanligaste tanken som uttrycks som svar är att "Då kommer jag ju inte
kunna sluta äta". Men sanningen är att när kroppen blir trygg i att den
får tillräckligt mat regelbundet minskar risken för hetsätande. När man
slutar undvika viss mat försvinner så småningom den starka laddningen
och man kan få lugn i att man kan tillåta sig själv all mat utan risk
för hetsätning. Professionellt, utomstående stöd, är ofta mycket bra i
en sådan förändringsprocess.
Tvångsträningen är också en viktig grej att tangera. Träning och
motionerande är utgångsmässigt mycket hälsosamt, men när det blir tvång
övergår effekten till att bli skadlig och mycket slitande för kroppen.
Kombinerat med otillräckligt ätandet har du stora risker för skador och
återhämtningen blir ytterst dålig. Det innebär att ditt träningsarbete
inte heller har önskad effekt. Och helt klart är träningen också
psykiskt mer tungt än en njutning. Men så behöver det inte vara.
Nu vill jag nog gärna uppmuntra dig att tala ärligt med någon om
situationen. Du kan börja med vilken som helst person i ditt liv som du
litar på och kan tala med. Därtill skulle det nog vara mycket bra att
också få kontakt med en professionell. Du ska inte bli ensam i
återvändsgränden. Det finns professionella som kan hjälpa dig och
handleda dig till en bättre vardag.
Vi på Livslust kan erbjuda fem helt kostandsfria besök (på plats eller
distans). Du får mycket gärna ta kontakt med oss för att fundera vidare.
Telefonnumret är 050 522 0077 (sms går också bra) och vår hemsida hittar
du HÄR.
Sköt om dig!
<3: Ira
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar