Bråk med mamma

Hej finaste Sara!

Låter som att du länge burit många saker helt själv och att kommunikationen i din familj, eller speciellt med din mamma verkligen har gått in i väggen! Och att din situation nu verkligen behöver förändras, innan du tappar all kraft!

En av de stora utmaningarna vi har i livet är nog kommunikation. Att hitta sätt att prata med varandra på så att det känns för båda parter att man blir lyssnad på och förstådd. För det är jätteviktigt, att få känna sig respekterad och älskad för den man är. Och att få lära sig att uttrycka sig så att man kan berätta om sina känslor och vad man behöver utan att den som lyssnar ska känna sig påtrampad eller kritiserad. Och många gånger, speciellt när det handlar om föräldrar och barn, så är det just i kommunikationen som det brister. Kärleken finns nog där, och önskan att vilja förstå, men när vi aldrig når varandra med orden så når inte heller alltid kärleken fram.

Sedan kan det ju vara så att det som funkar när barnen är små i en familj inte längre fungerar sedan när de blir tonåringar och när de blir vuxna. Då kan man helt enkelt inte bara fortsätta i gamla hjulspår utan då måste alla förändras. Både föräldrar och den som håller på att bli vuxen, man måste förändra sina roller litet. När man håller på att bli vuxen så vill man och ska också få bli bemött som en vuxen, fast man kanske har sina utmaningar och begränsningar. Men det kan vara jätteknepigt att se det som förälder. Svårt att inse att ens barn verkligen växer upp och ska börja stå på egna ben. Oberoende av vilka utmaningar det kan finnas i barnets liv. Så den största utmaningen en förälder har är ju att ”våga” och kunna släppa sina barn, när de blir vuxna. Våga tro på att de kan stå på egna ben, fatta egna beslut. Och då kan det vara ännu litet knepigare för föräldrar till barn som haft en del utmaningar att tackla, t.e.x. som du berättar att du har din dyslexi, dyskalkyli och din asperger.

Att prata med din mamma kanske inte är det enklaste just nu. När du känner dig både stressad och sviken och det bara blir bråk. Men viktigt att du hittar någon att prata med! Din energi behöver du till att hitta ett jobb och till att bli vuxen och få leva ditt liv. Kunde du kanske vända dig till hälsovårdscentralen och be om samtal med någon? En psykolog eller en någon psykiatrisk sjukskötare t.ex.? Så att du skulle få prata med någon om hur det känns för dig just nu och få litet mera perspektiv på allt. Och så att du kunde få rätt hjälp vidare. Både med att handskas med situationen hemma men också med framtiden. Eller finns det någon annan vuxen i ditt liv som du känner att du kan prata med så börja där. Så kanske han/hon kan bli den som hjälper dig vidare.

Sedan finns det nog jättefina och bra sätt att ”reda upp” saker som inte funkar i en familj, man kan t.ex. gå i familjeterapi. Och där är familjeterapeutens roll att se till att alla får komma till tals, att alla får berätta om hur de upplever situationen och där brukar man också få väldigt bra tips på hur man ska prata med varandra på ett bra sätt. Och det är svårt att själv reda upp det som inte fungerar i en familj. Det behövs någon ”neutral” utomstående som hjälp på vägen. Kanske kan du fråga om möjligheten till detta i din hemkommun också via hälsovårdscentralen.

Var du nu den unga vuxna kvinna som du är, använd den lilla kraft du ännu har och din härliga envishet till att be någon om hjälp. Ingen ska behöva känna som du känner, eller uppleva att du aldrig duger! För du duger visst!!! Du är värdefull och du är stark som tacklat allt så länge. Så ge inte upp nu, nu har du möjligheten att själv ta ansvar för ditt liv. Men be om hjälp, så att någon kan gå med dig en bit till på vägen!

ALLT GOTT och många kramar!

H.Susanna

PS från ungdomsinformatören Liselott: har du varit i kontakt med de uppsökande ungdomsarbetarna i din kommun (utan att avslöja varifrån du är så har JobCenter södra änden av Österbotten, Resurscentret Föregångarna mitten av regionen och After Eight norra änden - kolla webbsidan för den som är närmast dig för kontaktuppgifter)? De kan vara just den människa som går med dig en bit på vägen! De kan hjälpa med allt från att hitta en familjeterapeut (kommunen/staden borde annars ha som ni kan gå till gratis) och boka tid till att se över dina boendemöjligheter - de är liksom tusenkonstnärer på att hjälpa folk med allt mellan himmel och jord. Så har du inte redan pratat med dem, så gör det genast!