Rädd för min mamma

27.08.2023
Hej på er ! Jag känner inte mig trygg när min mamma är i min närhet. Hon ropar och är arg typ av allt och hon visar inte kärlek för mig. Min mamma bryr inte i sig, hon säger att jag behöver inte gå hos läkaren fast jag har haft symptom redan för 2 år för en seriös sjukdom. Jag kunde gå hos skolläkaren men om de skickar mig vidare (som jag tror att de gör) så skulle min mamma vara arg och säga att det är mitt fel. Jag har även en känsla att jag vill inte prata med min mamma i framtiden då jag är vuxen. Bianca2
Angelica

Praktikant vid Decibel Angelica svarar

30.08.2023

Hej fina du!

Ledsamt att höra att du har den här upplevelsen av din mamma. En mamma ska i de bästa av världar vara en person som uppfyller de behov av kärlek och trygghet som vi människor har. Man ska verkligen inte behöva vara rädd för sin egen mamma.

Du ska inte heller behöva vara rädd för att gå till skolläkaren för att det finns risk att din mamma blir arg. Det är viktigt att du tar hand om dig och ber om hjälp om du behöver det, att inte söka vård kan leda till allvarliga konsekvenser. Din mamma har egentligen väldigt lite att säga till om där, oavsett vad hon själv anser. Du skriver att du tror att hon skulle säga att det är ”ditt fel” – en eventuell sjukdom är ingens fel och det finns inget rätt eller fel i att söka vård om man är orolig.

Jag tänker att din mammas ilska antagligen grundar sig i något, men det är förstås svårt att säga vad det i grund och botten handlar om. Jag tror dock att det handlar väldigt lite om dig och desto mer om henne själv. Kanske mår hon själv inte så bra, antagligen har hon saker hon själv behöver jobba med. Ilska är en naturlig känsla men om den tar över så mycket att den påverkar andra negativt, och speciellt om det handlar om ens barn, så är det något den personen behöver jobba med. Det jag vill skicka med dig är en förståelse om att det att din mamma blir ”arg av allt” inte behöver betyda att du har gjort något fel – och verkligen inte om att du är fel på något sätt – utan snarare att det är hon som behöver fundera på hur hon agerar på sina egna känslor.

Det som oroar mig är att du går runt och är rädd för henne. Långvarig rädsla orsakar bland annat stressreaktioner och kan påverka oss mer än vi anar, också in i vuxen ålder. Därför är det viktigt att ta hand om den rädslan så tidigt som möjligt. Jag skulle verkligen vilja uppmana dig att prata med någon om hur du har det hemma, tex skolkuratorn. Jag kan förstå om det här känns jobbigt, men jag vill påminna om att skolkuratorn har tystnadsplikt. Ett annat tips är Ärligt Talat-chatten.

Du är värd att få känna trygghet!! Våga be om hjälp!

Varma kramar från Angelica

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej! Jag har haft ett problem nu hela mitt liv som jag behöver hjälp på riktigt med men vet inte vart jag ska vända mig.
Min mamma är svårt sjuk i en sjukdom (skriver i hemliga rutan) och lider av ext...
Läs mera

Hej, nu behöver ja påriktigt hjälp! Eller faktiskt inte jag utan min pappa. Han har stora alkoholproblem men han fattar inte det själv. Han dricker sig helt full på veckoslutarna och sen går han ut oc...
Läs mera

Min storebror och hans flickven var ensamma hema men då jag kom hem skule jag skräma dom. Då hörde att de suckade mykket och högt. Jag tror dom var naken för när jag öpnade dörren till storebrors rum ...
Läs mera

Hej! Jag har tidigare haft en väldigt skakig relation till min pappa under mina tonår när jag mått dåligt, men det har varit bättre under 1års tid. Nu har jag börjat må sämre igen och när jag mår dåli...
Läs mera