Vill inte träffa min mamma mer, men jag älskar henne, men min plastpappa gör mig rädd.
Anledning? Jag känner mig tvingad till att utöva kristendom, vi måste (MÅSTE) be före varje måltid och efter, även på fader vår på kvällen och jag är inte troende. Inte min storebror heller, han sa till att han inte var troende, o de har varit väldigt frusten relation sen dess.
Vi måste städa rummet innan vi åker till pappa, och vi glömde ett byxpar på golvet, min plastpappa skicka bild på det nyss på meddelande, o jan har förut sagt att när han skickar bild så är det det sista vi ser av vårt 5x2,5m rum som enbart rymmer vår våningssäng, en garderob, TV och förvarningslådor.
Rummet kommer då göras om till min 2åriga lillasysters lekrum, vad som händer med våra saker vet jag inte, men vi kommer få sova på soffan (gjort det i nått år förut) och jag är allergisk mot katter i högsta grad (vi har en katt) o hon har legat på soffan, vilket innebär att jag troligen får allergichock och kommer därmed få väldans lite och ansträngd sömn då min andning är som att andas genom sugrör. Vi kommer bli väckta när min lillasyster vsknar vilket är kl. 7 på morgonen på helgerna.
Vi blir påskrikna om vi gör något dåligt eller fel, för hans humör är väldigt dåligt, och man vet inte när han är skämtbar eller skriker på en för ingenting.
Han gör skämt om pappa som han sitter o skrattar åt, och min pappa betyder allt för mig!
Min bror har sagt åt mamma att han är rädd för min plastpappa, hon frågar varför, att han är bra osv.
Misstänker att jag har socialfobi, och är därför väldigt tillbakadragen, vågar inte fråga honom saker, eller säga saker till honom.
Jag älskar min mamma, och när min låssaspappa är borta några dagar med sin MC klubb (kristen), och hon är jättesnäll, men nu har det gått till en gräns då jag gråter före och efter mina besök där, och vill inte åka dit.
Vill helt enkelt säga upp kontakten med min mamma, pågrund av hennes nya man, för att jag är rädd för honom. Några peppmeningar hur man går tillväga? Har lite panik då jag älskar min mamma men min låtsaspappa är problemet.
Anonym
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Kära Anonym
Vi blir riktigt oroliga när vi läser din fråga. Sådär kan det inte få fortsätta. Om det inte hjälper att prata med din mamma så ska du gå vidare. Prata med någon annan vuxen, hur är det med din pappa? Kanske ni kunde vara mera hos honom ett tag. Eller kanske du kan prata med moster/faster, mormor/farmor? Eller någon i skolan, kuratorn eller skolhälsovårdaren, huvudsaken att du har någon vuxen som du litar på som du kan prata om detta med. Du ska inte behöva bära allt detta själv. Den du pratar med kan hjälpa dig vidare, speciellt om du går till någon i skolan. Du får hjälp att få din mamma att förstå att nu är det allvar. Jag är helt säker på att hon inte vill mista dig eller din bror, men hon förstår säkert inte allvaret i det hela. Kanske hon inte hört vad din plastpappa sagt till er, eller så är även hon lite rädd för honom, och då är det verkligen illa. Då kan det bli aktuellt att ni alla får hjälp att komma ifrån den här mannen. Du kan hitta nödvändiga telefonnummer och andra kontaktuppgifter på våra Hjälp sidor.
Lova att du tar tag i detta nu genast. Om du är hos din pappa nu så prata genast med honom eller så går du till kuratorn eller skolhälsovårdaren i skolan imorgon, du behöver få hjälp. Det kan inte fortsätta såhär. Du mår dåligt över det här och säkert också din bror.
Hör av dig igen så vi vet hur det går.
Jag sänder mina varmaste tankar till dig <3
Hälsar ungdomsinformatören Sanna
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar