Ångest inför framtiden

Hej räddförlivetochdöden!

Åååågumman, nu skulle vi vilja trösta dig och säga att det inte är så farligt, det är inte så hemskt och allt blir nog bra.Men eftersom vi inte kan komma och krama dig, så ska vi berätta lite om vad det är vi tror att du känner just nu.

Vet du vännen, det är faktiskt ett klassiskt utvecklingsskede under tonåren att för ett tag vara väldigt rädd för döden, för alla tänkbara faror, för sjukdomar, för att mamma och pappa ska dö, för att råka ut för någon fruktansvärd hemskhet, för att inte sörjas ifall man skulle dö, för att inte kunna påverka sin egen framtid, för att inte ha kontroll över livet... Och fler saker till i den stilen. Kanske har naturen funderat ut det här skedet i livet för att hjälpa en våga börja stå på egna ben, bli självständig. Visst låter det som att det skulle ha motsatt effekt, att man helst bara skulle vilja gömma sig i mammas famn eller under sängen pga alla dessa faror i livet. Men underligt nog kanske det är just den här skrämselhickan man måste genomleva för att sedan börja våga leva på allvar, börja våga ta chanser, börja ta kontroll över sitt liv? Vissa tonåringar kanske inte alls går igenom det här skedet, vissa väldigt lindrigt, andra igen tar det länge för och för enstaka är det här skedet väldigt svårt att hantera. Men alla kommer nog ut på andra sidan det här skedet, alla blir nog modiga och starka och självständiga.

Men det hjälper ofta att veta om vad det är man går igenom. Då är det lättare att se att det egentligen inte är någon viss sak man är rädd för, utan livet i allmänhet. Och att det är helt okej och normalt och kommer att gå över. Att det till och med hör till för de flesta. Därför är det också bra att prata igenom rädslorna med någon, prata om tankarna eller åtminstone sätta dem till pappers, så att man får perspektiv på dem. När man sätter ord på dem är det lättare att inse att risken inte alls är så stor att det ska hända något åt en själv. Rädsla är också en naturlig del av livet. Småbarn är rädda för monster under sängen, vuxna är rädda för tex ekonomisk konkurs, skilsmässa osv osv osv osv. Utan rädsla skulle man kanske inte heller kunna känna tacksamhet för det man har, vilja att skydda det man har och vill få, inse när livet är bra och tryggt - rädslan är en av de största drivande krafterna i livet. Så länge man inte låter rädslan lamslå en och paralysera en, så länge man inte låter rädslan styra ens liv, så är den som en liten knuff i ryggen som gör att man kommer framåt. Tillsammans med andra saker, såklart, men även rädslan har alltså en funktion.

Livet är inte så farligt, vännen. Visst, det finns hemskheter och risker. Men tack och lov är de så väldigt få jämfört med alla ljuvliga saker, all lycka, all njut ning i livet.

Stooooooor kraaaaaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna