Vill säga att jag har det bra och inga bekymmer längre så det är jävligt skönt att kunnat gå vidare i livet. Sen sist jag skrev i våras så har det funkat bra, har ibland varit så att tankarna kommit, men med acceptansen över det hela som jag skrev i det förra inlägget om du minst så väcker det ingen oro eller ångest o så. Nu pluggar jag på högskolan vardagar och jobbar på hotellet på helger o styrketränar när jag inte har nått av de andra så jag är pågång hela tiden man kan säga hahaha
Jag har två frågor som jag har som berör saker som jag tänkt på fram o tillbaka under den senaste veckan som jag önskar jag kunde få lite svar på om du kan svara till dessa, det är inte riktigt nått som bekymrar mig direkt, men vill ändå ha svar på som jag undrar om du skulle kunna svara på:
1. Jag vet inte om man kan kalla det minnesstörningar eller ej men jag har observerat att jag glömmer bort vissa saker jag precis tänker ska göra eller precis har gjort. Låt mig förklara: Ibland när jag går in på min ipad så tänker jag "nu ska jag söka på denna saken" men precis när jag öppnar min ipad glömmer jag bort vad jag skulle söka på den, oftast så kommer jag på vad jag skulle söka på men ibland glömmer jag bort helt och går över till nått annat. Det kan bero på att jag har mycket tankar i huvudet så att andra tankar kommer emellan och fokuserar på dom och då tappar jag fokuset på det jag precis skulle göra som gör att jag inte minns vad jag skulle söka på min ipad. Samma sak gäller när jag borstar tänderna. Ibland kan jag inte minnas av att jag precis borstade tänderna. I sånna fall har det varit att jag borstat tänderna men att jag fokuserat på annat under tiden jag borstar tänderna (saker jag tänker på och lägger fokuset på det) så jag ställer mig frågan "borstade jag tänderna precis?" alltså jag har inget fotografiskt minne av att jag borstade tänderna. I de flesta fall så kommer jag på att jag borstat tänderna eftersom jag känner igen smaken från tandkrämen. Men då har det varit att jag inte har nått fotografiskt minne av att jag borstat tänderna. Jag har ingen stress, depression eller nått annat som skulle tyda på att jag har lite svårt att minnas saker. Vet inte vad anledningen är men jag har inte tänkt på sånt innan. Sånt här händer ibland från dag till dag. Det stör inte mitt arbete i skolan eller jobbet. Men jag är lite fundersam på varför det är så. bör jag vara observant på detta beteendet ?
2. Jag har funderat över ett annat beteende jag har. Jag gillar att hitta på historier i syfte att ha ett mer intressant och spännande samspel med andra när jag kommunicerar. Till exempel när en gäst från ett annat land kommer till hotellet och checkar in gillar jag att fråga var dom kommer ifrån och vilket ställe. När dom säger var dom kommer ifrån så drar jag en påhittad och säger att jag varit i det landet och rest runt och besökt olika platser i det landet. Så börjar vi prata om det vilket jag tycker är kul. Jag är förövrigt intresserad av resor och geografi så jag gillar att prata om sånt. Men det är påhittade historier, inget jag gjort på riktigt. Ibland säger jag till mina föräldrar om saker som hänt på hotellet tex en tjej sa till mig att jag va snygg fast det inte alls va så. Ibland kommer jag hem och föräldrarna frågar om hur det gått i skolan så drar jag en påhittad historia om att saker hänt på skolan som verkar intressanta men som inte är på riktigt. Det är några få exempel av många. Jag gör det i syfte att jag vill ha nått intressant att prata och diskutera om, det händer inte så mycket spännande i mitt liv att jag ska prata om det så jag drar påhittade historier för att ha nått att prata om. Alla tror det är sant det jag pratar om men jag är inte ute efter att skada någon utan för att ha nått spännande o intressant att prata om. Jag vill liksom inte komma hem o bara säga "det var okej i skolan, händer inte mycket" eller "det gick bra på jobbet, hände inte mycket där" så därför jag gör så. Jag vet inte om jag är en mytoman? Tror du det? är det nått skadligt? och om jag är en mytoman kan det vara farligt? Jag vet att vi alla ljuger men i mitt fall undrar jag om jag överdriver? jag tycker att sånt här är kul att göra för att jag vill ha nått att prata om och inte bara ge instruktioner till gäster och säga hejdå eller att sitta hemma och inte ha nått intressant att prata om.
GRINGO
Ungdomsinformatör Kix svarar
Hejsan!
Jättekul att höra att saker har varit bra nu sedan vi sist var i kontakt :) Det hjälper säkert en del också att du är så igång med saker och ting, håller dig själv sysselsatt så att säga.
Angående din fråga nummer 1 så tycker jag det du beskriver låter som en ”normal mängd” tankspriddhet. Alla kommer vi av oss lite ibland i vad vi håller på med, eller har tankarna på annat håll när vi gör någon väldigt vardaglig syssla såsom att borsta tänderna. Det är knappast någon fara, för som du skriver så påverkar det inte ditt övriga liv nämnvärt negativt, annat än att det ibland kan vara lite irriterande. Så ingen fara.
Angående fråga nummer 2:
Jag kan inte svara på om du är en mytoman eller inte, men det låter som att dina osanningar nog håller på att fara dig ur händerna en aning, och att det blir tungt för dig att hålla reda på lögnerna. Så det här är nog något som du kan överväga att åtminstone försöka minska på. Bra att du stannat upp och reflekterat över det!
Eftersom du frågar om mytomani så kan jag här förklara begreppet generellt, baserat på ett svar som psykoterapeut Camilla gett: Mytomani som fenomen är bekant inom sjukvården och speciellt inom psykiatrin men är ändå ganska ovanligt. Det är ingen psykiatrisk diagnos utan kan mera beskrivas som ett personlighetsdrag. Det betyder att man ljuger hela tiden utan att egentligen ha något motiv för det, eller för att få snabba fördelar. Det är något man ”övat på” sedan man var liten, och det ger en inte dåligt samvete. Dessa individer är duktiga lyssnare och duktiga på att anpassa sina lögner efter vad de hör.
Nu ska ja faktiskt göra något som vi på Decibel brukar undvika att göra, nämligen länka tillbaka till ett gammalt svar. Men grejen är att vår specialsjukskötare i psykiatri Diana har gett ett så otroligt bra svar på en liknande fråga här nyligen så jag känner att jag kan helt enkelt inte skriva nåt bättre själv :) HÄR hittar du det.
När det gäller människor som du aldrig kommer träffa igen (typ hotellgästerna) så är det kanske inte hela världen om inte allt du säger stämmer, men när det gäller de återkommande människorna i ditt liv + familj så vore det bäst ifall majoriteten av det du säger stämmer. För det kan i längden påverka relationerna negativt när folk märker att man har en tendens att överdriva eller hitta på saker (och ofta så vet nog folk om det mera än man kanske tror). Det tar också mycket energi och tankekraft av en när man måste ”hålla koll” på vad man sagt åt vem, istället för att kunna slappna av och bara vara.
Kanske du skulle göra en lista med vilka fördelar och nackdelar ljugandet ger?
En fördel som du nämner är att ha mera att tala om, ”intressanta saker”. Mitt tips till dig är att komma ihåg att generellt är människors vardagar inte hemskt spännande... inte varje dag i alla fall, och det är en del av livet. Så det är helt okej att säga att det inte hänt nåt skilt, eller att berätta om de små saker som faktiskt hände. Sen om man vill ha något mera ”intressant” att prata om så kan man styra in samtalet mera på olika idéer och tankar man har om livet överlag. Filosofiska koncept, observationer om samhället, politik, ideologi, någon nyhet man läst om, tankeexperiment, varför man tror att människan är som den är... etcetera. Alltså sånt som inte direkt rör ens vardag men kan ge spännande samtal.
När man väl hamnat i en loop av att överdriva eller hitta på saker så kan det kännas lite knepigt att sluta rakt av, så ge inte dig själv dåligt samvete ifall du råkar slinka in på gammal ovana ibland. Men ta gärna Dianas råd att rätta dig själv omedelbart i så fall, i alla fall åt dina nära och kära.
Lycka till!
Kram, Kix
4 Kommentarer
Gringo 24/08/2022 11:04pm (21 månader sen)
Jag fick faktiskt ångest och dåligt samvete över det jag skrev på punkt 2. Har inte tänkt på detta förr men jag blev plötsligt rädd att jag kanske har nån personlighetsstörning då jag blev fundersam över att om jag är en mytoman. Om jag isåfall är det var ska jag vända mig för hjälp? Jag vågar inte säga till mina föräldrar om det heller
Gringo 25/08/2022 10:13pm (21 månader sen)
jag vill också tillägga att jag ibland ljugit om saker utan att tänka efter, det har bara kommit ut från min mun. När nån frågade var föddes du så har jag svarat någon annan stad än där jag egentligen är född utan anledning. Vet inte varför jag gjort så. När jag gick i min förra högskola sa jag att jag föddes i XX fast jag inte alls va det, och det körde jag med hela högskolan ut. För jag tänkte att det skulle låta konstigt för andra om jag sen säger att jag var född i XX och inte i XX för att framstå som en lögnare. Har hänt så att lögner kommit ut från min mun helt automatiskt utan att ha tänkt efter
Gringo 25/08/2022 11:20pm (21 månader sen)
så sammanfattningsvis är jag för det mesta medveten om att jag ljuger när jag håller på såhär. Jag vill ha nått intressant och spännande att prata om med mina närstående och vänner. Jag vet att jag ljuger, men vill bara skapa nått att prata om. Folk tror sakerna är på riktigt när jag drar en rolig historia jag "varit med om" eller med gäster på hotellet när jag pratar om platser "jag varit i" deras hemländer.
Sen har det hänt att jag ibland, som jag skrev i tilläggs kommentaren här innan, att ord som jag inte planerat att ljuga om, kommit ut från ingenstans. Sen när jag väl sagt det så vill jag inte ändra på den för att folk skulle inse att jag ljugit, så håller jag mig till den. Jag kör liksom det. Men det har hänt med folk jag stöttat på i skolan, arbetsplatser osv. Jag drog en lögn som jag inte ens tänkte på att ens ljuga om, men i dom fallen håller jag mig till den lögnen eftersom jag redan sagt det så-..
Gringo 26/08/2022 7:41pm (21 månader sen)
och för att fylla på ännu mer i väntan på svar så har det också varit så att= när det finns en sanning om tillexempel nått hänt på hotellet så har jag lagt på saker på sanningen. Till exempel när nån bråkat på hotellet så har jag kryddat på sanningen och sagt till mamma att dom gjorde si och så (jag förstorar händelsen). Sen också vill jag säga att anledningen till att jag hållit mig till lögnen som jag beskrev i skolan när jag sa att jag föddes i en annan stad så är anledningen att jag inte ville ändra på den för att folk skulle se mig som konstig och undvika mig, därför höll jag mig till lögnen, folk skulle tänka wtf, men jag var samtidigt lite orolig om sanningen skulle komma fram om nån tex frågar mina föräldrar.
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar