Hur blir man en god människa?

24.05.2015
Hej! Jag skriver hit för att jag vill bli en bättre människa. Jag har orsakat min mamma så mycket jobbiga saker och varit till så mycket besvär att jag snart kräks av självförakt.

Det började väl så här: jag sköt upp allt plugg. Ville njuta för stunden, sökte snabba belöningar och kämpade inte, för jag ville ha omedelbar tillfredsställelse hela tiden. Så nu den här veckan fick jag stå mitt kast - jag hade åtta grejer varav hälften var sådant jag skjutit upp. Så ja, det föll tillbaka stenhårt på mig. Mamma påverkas också eftersom mitt humör svänger från det ena till det andra, jag ställer inte upp och hjälper henne för att jag har annat att tänka på, och utnyttjar henne för egna ändamål utan att ge något tillbaka.

Nu idag rann väl bägaren över. Jag ska göra en lång historia kort: jag blev tvärarg på min lillasyster och lyckades sparka ett stort hål i badrumsdörren. Och jag som är lugn i vanliga fall, alltså jag är känslosam och turbulent i mitt inre men det tar sig aldrig uttryck i någon gärning. Förutom nu då.

Mamma håller på att planera min student och fixar och grejar, och jag gör ingenting för att hjälpa henne för att jag har behövt ta igen det jag skjutit upp. Så jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. Allt är mitt fel, och nu har jag inget annat val än att betala för en ny badrumsdörr med pengar som jag kunde haft roligt med istället. Som man sår får man skörda.

Jag måste hitta en medelväg mellan överflöd och självförnekan, balans mellan nöje och arbete. Men jag lär mig aldrig! Det blir samma sak om och om igen! Vill bara ha bekräftelse och skaffa mig min egen lycka, sväva på moln hela tiden! jag är osäker på om det goda jag gör mot andra ska komma att betalas tillbaka som tillfrdsställelse över att jag gjort någon annan glad. Det känns som att det enda jag kan göra för att bli lycklig är att roffa åt mig. Och jag vill ha den känslan hela tiden, kan i princip inte tänka långsiktigt.

Skäms så över att jag är en sådan som inte kämpar. Har aldrig behövt kämpa utan fått allt serverat på guldfat, har alltid varit duktig och aldrig varit med om något traumatiskt att kämpa mig igenom.

Jag har nästan större behov av att få bekräftelse än att bli älskad känns det som. Så är ju inte fallet, men det är att jag mäter mitt egenvärde genom mina prestationer. Vill att andra ska beundra mig, se mig som en kämpe... Men kämpar gör jag ju inte, så det är därför detta känns så nedslående. Är rädd att bli föraktad därför.

Hur hittar man en medelväg? Hur vet man vad som är lagom här i livet? Hur blir man en god människa? Och sist, men inte minst: hur ska jag gottgöra min mamma? Klara

Annica svarar

26.05.2015

Hej på Dig!

Du uttrycker väldigt kloka tankar i sitt brev, och du har helt rätt i att som man sår, blir grödan.
Det att du vill gottgöra och handla bättre i fortsättningen visar på godhet, du har ett gott hjärta även om du agerat själviskt. Du har alltså kommit en god bit på väg - En viktig del är att inse vad som behöver förändras. Så du har det redan inom dig, nu återstår att omsätta det i praktiken.

Att ha som mål att vara en god medmänniska är lika önskvärt som det är fint. Godhet kan beskrivas som att agera i enlighet med rättvisan, och att man inte sårar någon medvetet. Vidare innebär godhet förstås att man ska vara en bra medmänniska till både andra och sig själv, och alltså inte falla in i en självuppoffrande godhet där man aldrig säger nej och kör sig slut bara för att alla andra ska vara nöjda. Precis som du säger är det en svår balansgång att veta var gränsen är, i intentionen att behandla såväl andra som sig själv respektfullt. Ytterligheterna på skalan mellan självupptagen bulldozer och självuppoffring, är båda skadliga på olika sätt.

Den du är är inte samma sak som vad du gör, så det är bra att ha i åtanke att hålla dessa isär. Tänk dagligen på att Du är god person och nu agerar i enlighet med dina värderingar, och du kommer att göra mer gott. Det du tänker på blir så småningom viktigt! Vi blir det vi gör ofta - Lägger du enorma mängder energi i form av tankeresurser på något negativt som du grämer dig över, kommer denna grej att få mer styrka och ta mer plats i ditt liv. Hur stor plats den här saken ska få i Ditt liv är det Du som bestämmer. Avbryt de negativa tankarna, skriv av dig problemet i en mental bok som du lägger på hyllan, för allt längre stunder i taget. Omfördela energin så att saker du vill att ska vara centrala i Ditt liv får ditt engagemang och din uppmärksamhet. Det är redan en strålande början att vara medveten om detta, för då kan vi aktivt så att säga vattna de blommor vi vill att ska blomma. Använd denna kunskap till din fördel i målsättningen att agera mer altruistiskt, osjälviskt, i framtiden.

Hjärnan är en mästare på att tro på vad vi säger till oss själva. Enligt flera undersökningar känner hjärnan ingen skillnad mellan tanken och realiteten, så det vi säger åt oss själva blir i längden sant för oss. Människan tänker ungefär 60 000 tankar varje dag, varav största delen är tankar vi tänkt förut, så det är viktigt att försöka hålla det i huvudet återkommande temat positivt. Tankens kraft är med andra ord enorm, och enligt vad vi tänker kommer vi att känna och må. Du kan ta hjälp av papper och penna och skriva ner en målsättning, handlingsplan och sedan, som en del av handlingsplanen, skriver du upp stärkande meningar som får bli dina mantran som du säger åt dig själv i enlighet med ovanstående. Lägg små post-it lappar här och där som påminner dig om ditt mantra, de fina sakerna du har, ditt mål osv.

Istället för att lägga en ribba allt högre, fördela upp målen i mindre etapper som du vet att du klarar av, men som du ändå hamnar jobba lite för. Utse små belöningar till dig själv då du uppnått respektive mål. Ställer man ribban för högt i början tappar man inte bara motivationen att försöka utan blir också besviken på sig själv för att man inte klarat det trots att det är omöjligt.

Prata mer än gärna med din mamma hur du känner och vad din målsättning är, om du inte redan gjort det. Du kan få stöd och er relation förbättras med mer kommunikation. Jag är säker på att din mamma förlåter dig, glömmer det som varit och blir oerhört glad över din insikt. Berätta hur ledsen du är, dina känslor, över det som hänt, och säg uppriktigt det lilla viktiga ordet förlåt. Kanske du redan gjort det, men jag vill betona betydelsen av att kunna säga förlåt när man menar det, för det är stort att kunna bekänna misstag, be om förlåtelse och förändra sitt beteende. Du får en mental guldstjärna för det. :) Gottgöra gör du alltså genom detta och genom att vara en god medmänniska mot henne i framtiden.

Sedan skulle det vara bra om du får utlopp för ditt inre, rika känsloliv, exempelvis via en kreativ hobby som målning, där du får lägga bild på vad du tänker och känner. Detta samverkar i förmån för balansen du vill uppnå, för ju mer du öppnar dig och kommer i kontakt med vad du känner och varför, desto lättare går det att finna den där eftersträvansvärda balansen. Börja bekräfta dig själv inifrån, så blir jakten på yttre bekräftelser inte lika hektisk. Bli vän med dig själv, och det blir du genom att ifrågasätta nedbrytande tankar, t.ex. genom att ställa dig frågan huruvida du verkligen skulle säga så åt en bra vän.

Gör en prioritetslista, exempelvis i olika staplar där det viktigaste framkommer. Om du är osäker på vad som är viktigast, skriv upp plus och minus för varje sak, avväg dem mot varandra och känn in vilket som känns mest rätt att göra först. Kanske den viktiga prioriteringen kunde vara att hjälpa din mamma att ställa i ordning allt inför ditt kalas. Kom ihåg att visa din uppskattning över allt hon gör för dig, och en sak som du kan vara nöjd med dig själv att du kämpar med härefter är denna process med dig själv.

Tacksamhet är en viktig del i bejakande av godheten. Om vi ägnar oss åt glädje och tacksamhet mår vi bättre enligt flera studier; Att känna tacksamhet gör oss inte bara mera harmoniska utan även lugnare och mer kärleksfulla. Tacksamhet kan börja med att uppmärksamma små saker andra gör för en genom att nämna uppskattningen. Det visar också att vi inte tar den andra för given och uppmuntrar alla att vilja göra mer gott för varandra. En god gärning blir extra givande för båda parter då vi låter glädje och tacksamhet genomsyra relationen. Sedan till tacksamhet över livet och allt fint vi har förmånen att njuta av. Livssituationen ser olika ut för oss alla, men i varje fall kan man hitta positiva saker att fröjdas åt. Uppmärksamma allt vackert i just Ditt liv och öva på känslan av tacksamhet – Låt den sjunka in och känn hur spänningar släpper. Säg alltså tack, visa din uppskattning. Se det fina i din medmänniska och fokusera på det framom bristerna. Lyft fram de små sakerna du ser att han eller hon gör för dig, och bekräfta högt din glädje över dessa.

Att stilla ett ständigt begär efter hisnande njutningar är inte bara tröttsamt utan även svårt i längden, och riskerar ske på andras bekostnad, som du så väl beskriver. Det är som sagt en tidskrävande process att vänja sig av med gamla vanor och tankebanor. Det gäller att finna glädje i det lilla, och för att komma i mer kontakt med känslor och nuet skulle jag rekommendera mindfulness, eller medveten närvaro, som det också kallas.

Sist och slutligen vill jag lyfta fram att det här kräver övning, och förändringen sker inte från noll till hundra på en vecka, utan gradvis, vilket betyder att du får ha en god portion tålamod. Oberoende hur lång tid det tar kommer klara det du vill, och jag önskar Dig stort lycka till på vägen!

Med vänliga hälsningar, Annica Wahrman

1 Kommentarer

  • :) 24/05/2015 5:09pm (9 år sen)

    Hej!
    Du kan ju fast hjälpa till med studentfesten, din mamma skulle nog bli gladare om hon fick din hjälp. Du kan gottgöra din mamma genom att hjälpa henne med sysslor där hemma, tex laga mat, diska, det behöver inte vara nåt stort men det skulle vara till stor hjälp för din mamma och det är både roligt och känns bra att göra någon glad. Gör saker som du tycker om och njuter av. Försök att inte mäta ditt egenvärde genom prestationer för du är värdefull precis som du är och du duger precis som du är! Var bara dig själv så blir det bra.

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Tro

Hej, om det är möjligt skulle jag vara glad ifall en präst/pastor svarade på denna fråga. Jag började tro på Gud (och Jesus) för ungefär ett och ett halvt år sedan. Min tro har blivit starkare och jag...
Läs mera

Jag har aldrig riktigt varit religiös men jag ska bli konfirmerad, och jag tycker religion är jättekonstigt. Alla som inte tror på Gud hamnar i helvete och brinner där föralltid? Men endå är det en äl...
Läs mera

Hej! Jag är en person som är intresserad av krigshistoria och lägger vikt på min fritid att studera kring krig och konflikter. just nu studerar jag mest kring israel-Palestina konflikten som pågår jus...
Läs mera

En av mina kompisar, som är ateist, frågade av mig (kristen) varför Gud låter dåliga saker hända. Jag har tänkt på det men kommer inte fram till något. Jag tror inte på djävulen, så det går inte att ...
Läs mera