Oroar mig över ALLT!

05.04.2014
Hej! Jag orkar inte med mig själv, jag är alltid orolig, nervös och så vidare, och kan som inte njuta av nuet. Som nu, i april, oroar jag mig redan för konfirmationslägret (vågar inte vara borta hemifrån), festerna som mina vänner kommer tvinga mig till i sommar, och t.o.m. julfesten (!) som är i december. Jag ska alltså stå på scen och prata då eftersom att jag då kommer gå i nian. :( Just det ja, jag oroar mig också över skolavslutningen! Det kommer vara fullt med folk i den där stora lokalen, och om man får ett stipendium så måste man gå upp på den där scenen med högklackade skor på de där smala trappstegen. Tänk om man skulle falla då? ALLA skulle se. Och det finns en chans att jag får stipendium eftersom att jag är bra i skolan och så vidare, i början av åttan funderade jag till och med på att inte alltid göra mitt bästa ifall om att jag skulle vara FÖR bra. Helt sjukt, eller hur? Och ja, jag har till och med oroat mig inför gymnasiet, hur jag kommer att våga gå dit första dagen mm.

Det skulle vara så himla skönt att vara som alla andra, but I'm not. I och för sig, nu när jag tänker efter, så har jag varit såhär ganska länge. Jag kom precis på att när jag gick i fyran så grät jag en kväll för att jag inte ville börja högstadiet...

Okej, så vad ska jag göra? Dessutom så har jag prao nästa vecka, så tror ni inte att jag har oroat mig den senaste veckan över det? Aaaaah! Fast jag vet att det kommer bli kul och sådär, så kan det bara inte hjälpas att jag är sån här. I think I think too much
Ann Charlott Rastas

Rehabiliteringschef på Psykosociala förbundet rf. Ancha svarar

07.04.2014

Hej,

Att vara orolig är jätte jobbigt och tar massor av energi av oss människor. Det som du beskriver är så normalt som bara något kan vara i din ålder. Men vi kanske inte pratar om det utan lider i det tysta. Vi är ju experter på att tänka oss framåt i tiden ”oj det och det kommer och hur skall jag klara detta, det kommer att skita sig”, precis så som du beskriver. Men oftast går allt bra, trots att man oroat sig i onödan.

Men detta är något som man så att säga växer bort från, genom erfarenheter som man får genom olika saker som man gör och ”utsätter sig för” så växer man och mognas, en naturlig utvecklingsprocess i din ålder.

Skulle ge dej det tipset att börja med att diskutera med dina vänner om saken, då tror jag att du även ser att precis samma saker går även dom och grubblar över och är nervösa och oroade över. Sen kan du göra så att du skriver ner din kommande sak som du är orolig över att skall misslyckas, så efteråt skriver du ner hur det gick och fokuserar på hur bra det gott, det positiva istället för det negativa.

Vad gäller nu konfirmationslägret som du har först på kommande. Gör så att du tex. bjuder hem någon av dina vänner att övernatta som också kommer att vara på samma läger och kanske du kan sova över hos någon av dina vänner, så övar du på att sova bort innan lägret kommer.

Skolavslutningen och att gå upp på scenen brukar ju vara en av dom mest spännande sakerna, som jag tror alla upplever jätte nervöst. Men du skall se det går bra. Börja med att lite kolla hur höga skor du skall ha, så att dom känns bekväma att gå i, det redan ger dig en självsäker känsla. Och vet du det är din känsla av nervositet som finns in i dej, men som oftast inte syns utåt.

Men du, börja med att prata med vänner, någon vuxen kanske som finns nära dig. När vi pratar om saker som vi oroar oss om, så gör det oftast att vi finner likheter med varandra ”åh, känner du så också” och oftast blir saker som man förstorat upp mindre genom att man pratar högt om dom. Men känner du inte att detta räcker för dej, så kom ihåg, ni har ju säkert en skolkurator i skola. Gå och prata med henne om saken, så skall du se att det känns mycket lättare efter åt.

Lycka till med din prao, du kommer säkert att vara nervös första dagen, helt naturligt! Men du skall se det blir jätte bra. Skriv upp dina positiva sker efter praon och låt det positiva leda dig in i dom andra nya sakerna som du kommer att få uppleva.

Du har mycket roligt framför dej, lycka till, lita på dej, du fixar det.

Styrkekramar Ann-Charlott

3 Kommentarer

  • Miss. LillaJag 06/04/2014 10:12am (10 år sen)

    Hejj! Du, jag är likadann. Jag oroar mej för det mesta också. Speciellt då jag skulle börja högstadiet och för fester, eftersom jag inte vill börja supa ännu. Men jag tycker att vi två kan köra en deal. Vi båda ska slappna av helt och bara ta dagen som den kommer. Okej? :)
    Hoppas det reder upp sig iallafall!

  • högstadietjej 06/04/2014 2:41pm (10 år sen)

    Jag känner igen allt du skriver, precis sådär var jag förr! (och kanske fortfarande är lite så ibland, men det har iallafall blivit mycket bättre nu) Mitt tips till dej är att prata med någon nära vän över hur du känner och kanske försöka komma fram till vad du skulle kunna göra för att oroa dej lite mindre. En sak som jag har kommit fram till är att vi tonårstjejer oroar oss SÅÅ mycket i onödan! Helt sjukt. Du kanske känner att du typ är den enda som tänker såhär, men jag lovar dej att det är du verkligen inte. T.ex. dedär med att stoppla i klackarna på skolavslutningen när massa mänskor kollar på en, det var jag också jätterädd för ifjol. Jag minns att jag fick stipendium och måste gå upp,och fick halvt panik, men vet du vad jag gjorde? Jo jag tog bort klackskorna och gick upp i bara strumpfötter och det gick ju hur bra som helst. En sak kan jag säga dej, att alla är så upptagna med att tänka på sig själva att dom inte lägger så noga märke till allt som sker runtomkring sig. Om mindre än två månader går jag ut grundskolan och måste gå dit fram igen framför alla elever, lärare, föräldrar MEN den här tiden som är kvar tills dess tänker jag inte lägga på att oroa mej för onödiga saker. Jag litar på att det kommer gå bra, och dessutom tar det bara ca. 2 minuter och sen är allt över- det är inte så farligt egentligen. Du kommer nog överleva hur bra som helst ska du se! DU ÄR STARK och du kommer ta dej igenom allt dedär så sluta oroa dej så mycket och lägg energi på annat istället! :)

  • /hon som skrev frågan 07/04/2014 7:08pm (10 år sen)

    Miss.LillaJag - Den dealen hänger jag absolut med på! :)
    högstadietjej - Åh, så skönt att veta att man inte är den enda. :)

    ~ Tack båda för era fina kommentarer, ni är så snälla! <3 ~

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Tro

Hej, om det är möjligt skulle jag vara glad ifall en präst/pastor svarade på denna fråga. Jag började tro på Gud (och Jesus) för ungefär ett och ett halvt år sedan. Min tro har blivit starkare och jag...
Läs mera

Jag har aldrig riktigt varit religiös men jag ska bli konfirmerad, och jag tycker religion är jättekonstigt. Alla som inte tror på Gud hamnar i helvete och brinner där föralltid? Men endå är det en äl...
Läs mera

Hej! Jag är en person som är intresserad av krigshistoria och lägger vikt på min fritid att studera kring krig och konflikter. just nu studerar jag mest kring israel-Palestina konflikten som pågår jus...
Läs mera

En av mina kompisar, som är ateist, frågade av mig (kristen) varför Gud låter dåliga saker hända. Jag har tänkt på det men kommer inte fram till något. Jag tror inte på djävulen, så det går inte att ...
Läs mera