Rädd

02.05.2014
Ööö.. Svårt att börja men... Jag har varit nervös några dagar för att gå till skolan. Jag känner mig psykiskt sjuk ja vet inte vad jag skall göra. Jag troor på andar och spööken. Jag som känner dem runt omkring. Jag vill inte gå till skolan på måndagen ); jag vill inte berätta åt mamma eller pappa. Ja troor en person kan höra mina tanckar för när jag som tänckte hennes namn tittade hon på mig som precis som hon skulle ha hört. Det har hänt två gånger. );

Ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna svarar

02.05.2014

Hej );

Ett väldigt snabbt svar nu, mera på måndag, men vi blev lite oroliga. Se, vännen, det finns en grundregel för när man är rädd, nervös, osäker på vad man känner och drar sig inför något: man borde prata om det med någon annan. Tankarna i ens inre kan börja snurra runt i samma spår och blir lätt till en negativ spiral neråt, där de bara blir värre och starkare och tar över än mer av känslorna. Det är inte bara det att andra kanske lugnar en eller "talar förstånd" med en och på det viser drar upp en ur den onda spiralen, men också för att man liksom lite ska kunna dela ansvaret med någon. Inte behöva bära alla de där tunga känslorna och tankarna alldeles själv. Ingen ska någonsin behöva bära allt själv och klara av allt själv, utan man har alltid rätt att få hjälp från något håll, speciellt medan man är ung. Inget blir någonsin bättre av att man håller det för sig själv - det är en Stor Livssanning! Så snälla, prata med någon nu i helgen. Det kan vara en av föräldrarna, men också kanske mormor, en ungdomsledare, en tränare, en kompis mamma, en favoritlärare... Du vet nog vem du ska tala med, för vi lovar och svär att det finns någon i din närhet som du redan har förtroende för och som kommer att ta dig på allvar. Det ska inte spela någon roll vad den människan själv har för åsikter angående tex spöken, huvudsaken är att hon/han tar DIG och dina känslor på allvar. Om inte förr, så gå till skolkuratorn på måndag. Okej? Lova!

Hälar ugndomsinformatörerna Liselott och Sanna

Tillägg: Visst har du väl pratat med någon nu? Som vi sa, så är det inte bra att bära omkring på tankar och känslor alldeles ensam. Men visst är det också bra ifall personen du pratar med inte koncentrerar sig på vad du säger, utan mera på hur du känner dig och vad du kan göra åt dig. Så känner du inte ännu att du fått hjälp, men ännu mår dåligt av det här, så pröva med nästa person. Pröva med tex skolkuratorn, sådana brukar verkligen kunna prata tankar och känslor.

Stooooor kraaaaam, hälsar Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Tro

Hej, om det är möjligt skulle jag vara glad ifall en präst/pastor svarade på denna fråga. Jag började tro på Gud (och Jesus) för ungefär ett och ett halvt år sedan. Min tro har blivit starkare och jag...
Läs mera

Jag har aldrig riktigt varit religiös men jag ska bli konfirmerad, och jag tycker religion är jättekonstigt. Alla som inte tror på Gud hamnar i helvete och brinner där föralltid? Men endå är det en äl...
Läs mera

Hej! Jag är en person som är intresserad av krigshistoria och lägger vikt på min fritid att studera kring krig och konflikter. just nu studerar jag mest kring israel-Palestina konflikten som pågår jus...
Läs mera

En av mina kompisar, som är ateist, frågade av mig (kristen) varför Gud låter dåliga saker hända. Jag har tänkt på det men kommer inte fram till något. Jag tror inte på djävulen, så det går inte att ...
Läs mera