Hej, jag är en kille som är 20 år gammal. För tre månader sen såg jag en del läskiga videor av youtube kanalen Life of Luxury när dom satte övervakningskameror i folks hus och det dök upp otäcka\drogade\stalker människor som försökte ta sig in/begå brott hos folk. Det var en skräckfilm/dokumentär som jag såg. Det som är problemet är när jag såg dessa skräckvideor så blev jag rädd för att åka ut för samma sak eller om jag skulle göra något konstigt/brottsligt som de gör i videorna. Då dessa videor och händelser skedde nattetid blev jag rädd och får en del ångest innan jag ska gå och lägga mig. Rädslan blev värre när en tjej i min klass fick ett tillstånd av psykos i klassrummet för två månader sen. Jag blev rädd av henne med och började därefter tänka på det parallellt som när jag såg skräckvideor på youtube samtidigt som jag satt och roade mig med att söka runt på Google om psykiska sjukdomar. Jag började öveanalysera mig själv och började bli rädd för att samma sak skulle hända mig med och började efter det få jobbiga tankar\scenarion om jag skulle hamna i samma sak och hur det skulle se ut i mitt fall. Fast jag vet att jag är normal/inga riskfaktorer och har ingen risk att åka ut för något sånt. Jag kan väl säga att jag är hypokondrisk av mig på de sättet.
Jag har inte upplevt att det hindrar mig i vardagen och orostankar och känslorna kommer där emellan. Jag brukar prata med det med min mamma och hon förstår min rädsla och jag brukar känna att det är lättare när jag pratar ut om det och jag har inte så mycket ångest och oro efter att jag pratat ut om det. Men tankarna kommer tillbaka men jag försöker bearbeta det på bästa sätt genom att jag pratar med min mamma om det och jag är i skolan och tränar regelbundet. När jag är sysselsatt med något så har jag inte tankarna men när jag är själv och inte tänker på något annat kommer orostankarna. Det är nog rädslan som fortfarande sitter kvar i kroppen och det går mig på nerverna.
Det är en period nu då det händer mycket grejer och jag vill gå tillbaka ett år i tiden innan allt detta gick igång. Innan detta hände så va allt okej och jag va den vanlige och glade personen som inte tog åt mig så mycket. Det är väl en period i livet då man oroar sig mer än andra.
Hur ska jag träna bort det helt? Gör jag rätt? Har ni tips på hur jag ska få bort det helt ?
Tack Gringo
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Precis som du skriver så finns det olika perioder i livet, då det kan dyka upp nya utmaningar och känslor. Det betyder inte att det alltid kommer att vara så, utan i många fall är det som en sorts utvecklingsfas som man sedan kommer förbi.
Klippen du såg på youtube är INTE dokumentärer, och återspeglar inte verkligheten utan är precis som du skriver skräckfilmer vars syfte är att skrämma människor som en form av underhållning. Men det är inte alltid helt lätt att veta varför man reagerar som man gör på vissa saker, det innebär ändå inte nödvändigtvis att man håller på att utveckla en psykisk sjukdom bara för att man har irrationella rädslor - utan det är också en helt normal del av att vara ung. Sedan då hjärnan har fått tid att hantera saken så brukar de försvinna. Så jag tycker att du gör helt rätt som talar om dina känslor och rädslor - även om det kan kännas som att du inte får något direkt svar så hjälper det din hjärna att hantera din stress.
På många sätt har denna vår varit ganska speciell och många människor har haft mer tid än vanligt att vara ensamma med sina tankar - på både gott och ont. Fortsätt att tala och vara öppen, och undvik att googla ovidkommande symtom. Jag hoppas att du har tålamod med dig själv och att du tänker framåt istället för att allt skall "bli som det var förr", man utvecklas hela tiden och du är trots allt en lite mognare version av dig själv nu än du var för tre månader sedan - så försök att bli den bästa versionen du kan av det istället för att sträva bakåt.
Lycka till!
Kram
Tessi
1 Kommentarer
Gringo 07/06/2020 10:50am (4 år sen)
Jag glömde att lägga till och förtydliga en del grejer som jag vill säga och lägga till i texten :
* jag har lärt mig att inte söka på Google om symptom osv. Det bara förvärrar rädsla och oro
* Samtidigt så när det var som värst med oron så klarar jag mig jättebra i skolan se frågan ”negativitet och nedstämdhet ”
* jag har aldrig känt så här förr, innan detta hände så va allt okej och livet va på topp.
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar