Svårt att närma mig

Hej,

För det första så är det inget fel på dig. Det finns inget rätt eller fel då det gäller känslor och kärlek. Vi är alla olika och så måste det få vara. Jag skulle gissa att orsaken till att du drar dig undan när någon besvarar dina känslor kan vara att då blir det plötsligt mera "på riktigt". Så länge vi går och svärmar för någon lite på avstånd är det tryggt och bra, men så fort den andra börjar visa intresse så kan det kännas som att det ställs en massa krav på oss. Det är enkelt och kravlöst att gå omkring och gilla någon på avstånd. Såklart blir det oftast underbart och härligt om den vi gillar också verkar gilla oss, men det blir också onekligen krångligare. Då ska man ställa om sig på att vara två och inte bara en, sen kommer allt som du skriver om att andra puschar på vad man borde göra (sånt borde vara belagt med dryga böter, alla ska sköta sitt eget och inte blanda sig i vad andra gör eller inte gör, basta!) När man blir tillsammans med någon så är det lite som att man blottar sig och sitt hjärta lite grann, man släpper in någon i sitt innersta och det gör också att man blir mera sårbar. Om man håller folk på avstånd så är man säker inne i sin borg, men genast man börjar släppa in någon innanför murarna så kan man bli sårad och ledsen och det vill ju ingen. Så egentligen är det en ren och skär försvarsmekanism att vi är rädda att släppa någon inpå oss. Med andra ord du reagerar helt rätt och riktigt och förstår att vara rädd om dig själv <3

Nu vet jag ju inte vad du upplev tidigare i livet, men jag kan känna att jag både håller med dig och inte i dina tankar om män. Det finns säkert killar som bara är ut efter att slippa in under dina trosor, men det finns också en massa tjejer som också är ute efter engångligg med killar, jag tror inte att den "mindre bra sidan" hos folk är något som mest existerar hos killar, den finns nog riktigt säkert lika mycket hos tjejer. Men det gäller att söka russinen ur kakan, man behöver inte ta alla som kommer i ens väg, man kan vara lite "krantto" ;) Det är bra att stå upp för sig själv och inte falla som en fura för varje komplimang som någon hasplar ur sig. Det är bara häslosamt att vara lite skeptisk och inte svälja allt med hull och hår. Fortsätt på den linjen <3

Vi är alla olika vad gäller hur vi rör vid andra människor och hur vi tycker det är ok att andra rör vid oss. Där finns heller inget som är mer fel eller rätt än det andra. Vi formas till den vi är av våra erfarenheter och upplevelser. Mycket av våra känslor för vad som är rätt och fel kommer hemifrån. Om man i en familj är välldigt kramiga så kanske barnen blir mera kramiga eller så kanske de tänker att de ska göra annorlunda då de blir föräldrar och inte hålla på och ta i sina barn. Vi har våra personligheter och det är inget som någon har rätt att ändra på. Jag misstänker att det där att röra vid en annan människa kommer att komma av sig självt för dig lite an efter. När du möter en person som du gillar och känner mycket för så kommer du helt automatiskt att vilja röra vid den personen och också tillåta att den personen rör vid dig. Men det är inget som du ska stressa fram, det får ta den tid det tar. Man bestämmer själv när, hur och var en annan person får röra vid en. Här gäller det att gå sakta och försiktigt fram, ett pytte steg igången. Man tar inte nästa steg förrän det förra känns tryggt och bra. Om man träffar på någon som inte har tid att vänta, så är det bara husch iväg med den, såna kastar vi inte bort oss på ;) Man ska förtjäna att få bli älskade av oss, för vi är värdefulla och viktiga!!!

Självkänslan ställer till det för oss med jämna mellanrum. Men det är ju så bra ordnat så vi kan förbättra både vårt självförtroende och vår självkänsla precis när vi vill. Och det finns massor med hjälp och massor att läsa bla på våra sidor HÄR. Lusläs allt vi skrivt så kommer du helt säkert att hitta många bra tips och råd. Här kommer lite boktips, kan ju passa bra nu under julen att gå via Biblioteket innan de stänger:
http://www.mtgruppen.com/signerat-mia-tornblom/
http://www.aftonbladet.se/halsa/article11771057.ab
http://www.smartare-liv.se/artiklar.php?visa=b%E4ttre-sj%E4lvk%E4nsla
http://bookboon.com/blog/2014/02/svenska-23-ovningar-battre-sjalvfortroende/?lang=sv

Som jag redan skrev så borde alla förstå att sköta sitt och inte blanda sig i någon annans. Men vissa får på nåt sätt en kick av att blanda sig i andras och kanske tom vill försöka ge en massa råd och tips fast man inte bett om dem. Vissa tycks även gilla att analysera andras förhållanden och säga hur och vad andra borde göra. Det är bara såååå dumt! Ingen annan än man själv vet hur man upplever en sak, och ingen annan än man själv har heller med det att göra. Nästa gång någon börjar på med goda råd eller annat liknande så säg att: "Tack, men jag vill helst göra på mitt sätt, jag är tacksam att du bryr dig om mig och vill hjälpa men jag känner att detta är en sak som jag måste avgöra själv." Då avböjer man på ett vänligt men bestämt sätt all vidare inblandning, och om personen ännu inte förstår så måste man säga till på skarpen och kanske inte så snällt. Typ: "Sluta lägg dig i mitt!!!!"

Som jag också skrivit tidigare, vi är olika och alla behöver inte vara utåtriktade. Det ska finnas av båda sorterna i världen. Skulle alla vara såna som vill stå i rampljuset och glänsa så skulle det inte finnas någon i publiken ;) Missförstå mig inte, jag menar inte att du ska sitta och se upp till andra, utan att vi har olika gåvor i livet och att allas gåvor är lika fina och viktiga. Du är den mera fundersamma typen, och det är ju tur. Tänk om alla skulle rusa iväg och dunka huvudet i väggen hela tiden utan att tänka efter, då skulle det inte bli mycket uträttat i välden. Det behövs också personer som funderar och planerar och överväger för- och nackdelar innan de rusar iväg, det är många misstag som kan undvikas på det sättet. På stenåldern kunde det säkert gälla liv eller död. Man kan tänka att en mera försiktig person kan vara mera framgångsrik i många situationer, men såklart behöver det också finnas personer som slår till och får saker gjorda, vi kompletterar varandra och så är det också tänkt.

Man kan lite ändra sig just med hur man är bland andra människor. Man kan iaktta och sen härma en person som alltid tycks befinna sig i mitten av folkhopen. Man ska ju inte föröska ändra sig och bli någon man inte är, nej, det funkar inte. Men man kan ta vissa grejer till sig och lägga sig till med ett som annat som känns ok. Ansiktsuttryck, gester, hur man bemöter folk, vad man brukar fråga, vad man säger osv, samla de bästa russinen ur den kakan ;)

Jag hoppas du fick svar på det du undrar. Jag tycker inte att du ska laga upp en lista på var du ska börja för att förändra dig till någon du inte är. Du är jätte bra och perfket just så som du är. Var stolt över dig själv och tänk att du står över vissa lättlurade offer som inte förstår att skydda sig själv för sånt som inte känns bra.

Önskar dig en varm och härlig jul och ett gott nytt år!!!!

Många varma kramar från ungdomsinformatören Sanna