Detta beror bara på mig egentligen för jag vill inte göra sånt som han vill t.ex ha anal eller ha andra leksaker än satisfyer och kukring.
Och jag har jättesvårt att röra honom. Han vill jättegärna att jag runkar av honom eller bara rör honom men ja vet int varför jag har så svårt för det, fast jag älskar honom blir jag så obekväm så de blir int ti någo.
Så i stort sett vårt sex är så enformigt så han har tröttnat och han vill testa på nya saker å att jag runkar av honom. Jag har pratat om min obekvämlighet med avrunkning å att ja hellre suger av honom för de är int Lika svårt men han tycker bara att jag är självisk som int vill göra nåt för honom.
Och anal delen är ett ” trauma ” från en tidigare pojkvän, som jag har förklarat för honom men han vill då int lyssna för att de handlar om en annan pojke. Jag vill gärna testa anal men när vi väl kommer till den punkten så backar jag ur å så blir de int av för jag är rädd att de ska kännas och bli som med den förra ( han va väldigt hårdhänt å gjo bara som han ville, därav har jag fått lite Trauma av anal)
Så hur får man igång allt igen? Detta börjar ta väldigt hårt på vår relation

Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Det är inte en enkel fråga att svara på, och sannolikt inte någonting som skulle gå att lösas enbart genom ett svar, men jag kan ställa några frågor som du/ni kan fundera på som kanske hjälper er vidare.
Du skriver att ert sexliv håller på att dö ut, och att det belastar ert förhållande att det är som det är nu. Jag vet inte hur länge ni har varit tillsammans eller hur länge ni har bott ihop, men en ganska central fråga är t.ex. i vilket skede du/ni upplever att sexlivet försämrades och om det var någonting speciellt som hände i anslutning till det? Människans sexlust är någonting som kan variera jättemycket från en period till en annan. Så sexlusten är inte alltid konstant utan den kan öka och minska i perioder och det är helt normalt. Så utan att veta mer än det du skriver om ert förhållande eller er som personer så kan du fundera på vilka faktorer som har påverkat lusten i ert förhållande. Har du upplevt mer stress än tidigare eller haft andra problem som har gjort att dina resurser har varit mindre? Då du själv jämför din sexlust med hur den var tidigare så är det också centralt vilken tid du jämför med. I nästan alla förhållanden är sexlusten hög under den första tiden man är tillsammans, och hur länge den nyförälskelsen varar kan variera från ett förhållande till ett annat, men det man vet är att den alltid kommer att minska med tiden. Med andra ord kan man inte jämföra sin sexlust efter 5 år med den lust man kände under det första året eftersom den berusning man upplever då någonting är nytt alltid lägger sig med tiden. Det är det som finns kvar då berusningen lägger sig som är verkligt, och det är då man vet vad man egentligen har.
En annan sak som ni kan fundera på är vilka saker i ert sexliv som ni tycker om. Vilka saker tycker du om då han gör, och vilka saker tycker du själv om att göra? Jag är osäker på vad du menar med att du "har jättesvårt att röra honom", för nästan aovsett vilken form av sex man har så är det ganska centralt att man vågar och VILL röra vid den andra. Så om du spontant känner att du inte vill röra vid honom så är det nog där du skall börja, vad beror det i så fall på att du inte vill göra det? Och handlar det då enbart om att du inte vill runka av honom eller handlar det om alla former av sexuell beröring? Har det alltid varit så eller är det någonting som har uppkommit under den senaste tiden? Beror det på att du tycker att det är t.ex. skamligt eller på att du är osäker på hur han vill att du skall göra? Ett enkelt sätt är att du ber honom visa dig, t.ex. så att han håller sin hand runt din så att du lär dig rätt tryck och rytm. Men som med allt annat så måste det ske med samtycke. Om det att man är rädd för att göra fel används som ett sätt att förlöjliga en så är det ganska självklart att lusten försvinner.
Det att du inte vill ha analsex är helt okej. Man kan leva lyckligt och ha ett bra sexliv även utan analsex, och det är någonting som han helt enkelt får acceptera. Det är verkligen trist om han inte vill lyssna på då du försöker förklara varför, men det är helt förståeligt och du är verkligen långt ifrån den enda som p.g.a. dåliga erfarenheter med klumpiga eller oförsiktiga partners har haft traumatiska upplevelser. En person som inte har några egna erfarenheter av hur det känns att vara "mottagare" kan omöjligt helt förstå den saken, och om han inte heller vill lyssna då du försöker brätta så kan han inte heller försäkra dig om att analsex skulle vara annorlunda med honom.Du skriver att du är öppen för att testa analsex pånytt, men att du backar ur då det blir aktuellt. Kanske ett sätt för er att närma er det skulle vara att vänja dig vid beröringen vid anus utan att det innebär penetration? Hela anledningen till att man skall ha analsex är ju att det skall vara njutningsfullt för båda, inte det att "mottagaren" skall stå ut med det eller bara "ställa upp". Så om det är analsex han vill ha och du VILL det själv så kan ni börja försiktigt och i liten skala med att han t.ex. smeker dig runt/vid anus. Sedan då du förhoppninsvis upplever att det ger dig njutning så kan ni gå ett steg längre och då kan han t.ex. komma in i dig med ett finger o.s.v. Men det som tyvärr många inte förstår med analsex är att det inte går att komma in på samma sätt som vid vaginalt sex utan det måste göras mycket långsammare och försiktigare och att det är "mottagaren" som bestämmer takten och rörelserna. Man kan inte jämföra analsex i verkligheten med någonting man har sett på film.
För att sex skall vara bra (oavsett vilken form av sex det handlar om) så är det i de flesta fall en förutsättning att man känner sig trygg, och det tror jag inte att du gör med din nuvarande partner. Det jag läser i din fråga är att du är rädd, både för att han inte skall respektera dina gränser (vilket han inte gör just nu med tanke på att han tjatar och anklagar dig för att vara självisk.) och rädsla för att du inte skall räcka till eftersom du inte är lika pigg på att testa på nya saker. Du skriver att ert sexliv har blivit "så enformigt så att han har tröttnat", men jag vill då påminna er båda två om att sex inte behöver vara en cirkus där man skall överträffa sig själv och överraska varandra med nya tricks hela tiden. Sex skall vara någonting man gör för att det är skönt för båda två - och för att man vill se sin partner njuta och få samma njutning tillbaka. Så om han tycker att ert sexliv är otillräckligt på något sätt så handlar det inte bara om hur du är utan minst lika mycket om att han inte lyckas möta dig. En helt grundläggande sak är att ni skall kunna diskutera ert eget sexliv med varandra utan att det innefattar tjat eller beskyllningar.
Fundera på vilken typ av sexliv du skulle vilja ha. Hur ofta skulle du vilja ha sex om du fick välja och hur skulle det gå till? Vilka moment skulle du vilja ha med och vilka moment är helt uteslutna just nu? Hur såg ditt sexliv ut innan du träffade honom och har du något sexliv på egen hand?
Jag ber om ursäkt för ett långt och eventuellt lite komplicerat svar (som innehåller mer frågor än svar..). Sex är ett känsligt ämne och det kan vara jättesvårt att diskutera det med sin partner även om man annars kan ha lätt för att tala om saker. På din hemort finns det också möjlighet till sexualrådgivning vilket kanske kunde vara ett bra alternativ om ni vill komma varandra närmare. Du kan googla på "sexualrådgivning + ortens namn" så får du fram kontaktuppgifter. Om någonting blev oklart så är det bara att fråga <3
Kram,
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar