Drunknade nästan

Hej vännen!

För det första: vi är oooerhört glada att läsa din fråga, eftersom den innebär att du överlevde och kunde skriva den. Det gick bra. Du klarade det, och det är det allra viktigaste.

När man är med om nära-ögat-händelser, så börjar man inse vad man kunde ha gjort annorlunda och så vill man väldigt starkt rätta till de misstag eller brister man märkte att man hade gjort eller hade. Det här är en fantastiskt stark drivkraft, så använd den nu till att lära dig simma. Ibland blir man istället överförsiktig och rädd för så mycket mer än bara det som var farligt just den gången, men det brukar i sig skada mer än det hjälper. Man kan inte leva ett liv där man är rädd för något hela tiden, det blir inte så bra livskvalitet av det.

Men det kan också vara svårt att vända rädslan till styrka om man inte får hjälp med det, så därför är vårt förslag att du ska prata med någon om det som hände. Gärna ett proffs på händelser som den här, som en psykolog eller terapeut av något slag. Ofta kan sådana här händelser och olyckor lämna kvar som ett trauma, de kan bli till svåra ärr i själen om man inte får hjälp att gå igenom dem, prata om dem, inse saker på basen av dem och liksom lära sig att leva med minnena. Desssutom är det inte hälsosamt att leva med dåligt samvete för att olyckan hände, så det kan man också behöva hjälp med, för att förstå att saker och ting bara händer här i världen och är inte alls alltid någons fel. Kanske även dina föräldrar skulle behöva prata med någon om vad de kände och upplevde i och med den här nära-ögat-händelsen?

Slutligen, så kan en psykolog eller terapeut med till exempel utbildning i kognitiv beteendeterapi hjälpa dig med rädslan för vatten. Man utvecklar lätt rädslor som kan bli starka fobier för saker som skrämt en, eller när man drabbats av kriser som du nu gjort, men just kognitiv beteendeterapi brukar hjälpa jättebra mot alla sorters fobier, så se till att du får sådan terapi! Du ska ju inte behöva lida av den här händelsen i åratal när den ju går att få till ett avlägset och relativt betydelselöst minne av något som hände dig en gång.

Igen, vi är otrooooligt lyckliga att det gick bra för dig! <3 :D :*

Hälsar ungdomsinformatören Liselott och storasyster-sommarjobbaren Angelica