Väldigt viktigt att veta!

Väldigt viktigt att veta!

Väldigt viktiga saker att tänka på före:

På den här sidan kan du läsa om:

Ansvaret
Säkerhet
När och varför?
Varifrån får man preventivmedel?
Hitta rätt sort och metod
Biverkningar
Hinder och förbud

Ansvaret

Så här enkelt är det: är man mogen nog för att ha sex så ska man vara mogen nog för att ta ansvaret för att skydda både sig själv och partnern mot oönskade graviditeter och könssjukdomar.

Har man inte förstånd nog att ens använda kondom så ska man inte ha sex. Inte NÅGON form av sex, eftersom könssjukdomar nog smittar via smeksex, oralsex och framförallt analsex också!

Vågar/vill man inte köpa kondomer eller gå till någon för att få ett preventivmedel utskrivet åt sig, så är man knappast mogen för sex heller.

Att skydda sig själv och partnern är BÅDAS ansvar.

Det betyder att det inte (som förr) är underförstått att killen ska ha med kondomer eller att tjejen ska gå på p-piller. Utan att singeltjejer lika väl kan ha en kondom i handväskan utan att det ska betyda att hon anses lösaktig och att pojkvännen ska betala hälften av kostnaderna för de hormonella preventivmedlen. Smarta, ansvarsfulla och självrespekterande människor ser till att skydda sig – och det är mot de som inte gör det som man borde peka anklagande finger!

Alla former av sex förutsätter alltså någon form av skydd, både för att skydda sig mot könssjukdomar och för att inte man själv eller partnern ska bli gravid om hon inte önskar det just nu. Alla kan använda kondomer (ja, det finns plastkondomer för latexallergiker), så det är alltid Första Försvaret. Men att välja ett hormonellt preventivmedel som ett mera långsiktigt skydd är ett stort beslut. Inte bara för att de konstgjorda/naturliga hormonerna i dem innebär en påfrestning för kroppen som bland annat oftast leder till någon form av biverkningar. Att välja att börja med ett mera långsiktigt skydd mot oönskad graviditet är också ett stort beslut när det gäller det egna sexlivet. Skyddet öppnar upp för många möjligheter, vilka man behöver vara redo för mentalt. Men man ska samtidigt kunna ansvara för konkreta saker också, som att komma ihåg skyddet (tex ta dagens piller) och också att ändå använda kondom de gånger man inte är 200% säker på att partnern inte har någon könssjukdom.

Säkerhet

De enda preventivmedlen som skyddar mot könssjukdomar är kondom och femidom (och slicklapp vid oralsex).

Obs! att de dock bara skyddar de hudområden som de täcker eller kommer i kontakt med. Vissa sexuellt överförbara sjukdomar smittar hud-mot-hud (exempelvis pung mot blygdläppar) eller slemhinna-mot-slemhinna (exempelvis mun mot ollon).

De flesta preventivmedel har ett mycket högt skydd mot graviditet. De flesta anger ett 93-99 procentigt skydd. Det finns inget preventivmedel som ger ett 100-procentigt skydd mot graviditet.

Säkerheten för olika preventivmedel uttrycks i hur många av 100 kvinnor som blir gravida under ett år när de använder en viss preventivmetod. De har då alltså inte sex endast en gång under det året utan många, så i praktiken är säkerheten mycket högre än den ser ut. Exempelvis blir sju kvinnor av 100 som använder kondom gravida under ett år.

Man kan jämföra med att 80-90 kvinnor av 100 blir gravida under ett år om de inte använder någon preventivmetod alls.

När och varför?

Varför behöver just du ett preventivmedel av något slag? Ja, tänker du ha någon form av sex, så behöver du åtminstone kondom. Du behöver inte ha sex regelbundet eller ett stadigt förhållande för att skaffa skydd. Ett mera långsiktigt preventivmedel (= egentligen de andra förutom kondom och femidom) kan löna sig att överväga då man har ett mera regelbundet sexliv med en känd partner (som man vet att inte bär på någon könssjukdom).

Det finns egentligen inga åldersgränser på preventivmedel. Man ska dock helst ha fått mens och kommit en bit in i puberteten för att få börja använda de hormonella preventivmedlen, eftersom de påverkar kroppens egna hormoner. De som skriver ut preventivmedel (hälsovårdare, läkare, barnmorska) är också för det allra mesta av den åsikten att det är bättre att skydda sig om man har/tänker ha sex.

Det finns andra orsaker till att använda hormonella preventivmedel. Exempelvis är det vanligt att använda något av dem för att få en mer regelbunden mens, mindre menssmärtor eller få mindre finnar. Flera av de hormonella preventivmedlen har alltså biverkningar som kan kännas positiva och önskvärda och man kan absolut använda ett hormonellt preventivmedel utan att ha ett aktivt sexliv. Även tjejer i yngre tonåren kan få hormonella preventivmedel för andra ändamål än som graviditetsskydd.

Varifrån får man preventivmedel?

Kondomer kan vem som helst köpa på en mängd olika ställen utan något som helst recept eller åldersgräns. Det är i princip det enda preventivmedel som killar kan köpa själva. Femidomer säljs i välsorterade webbshoppar och på apoteket. Likaså slicklapparna för oralsex.

Men för att få de hormonella preventivmedlen och kopparspiral så måste man i Österbotten besöka antingen skolhälsovården, studenthälsovården eller kommunens preventivrådgivning (kan även heta familjeplanering, finns oftast vid den lokala hälsostationen eller vid huvudhälsostationen i kommunen). Vissa skolhälsovårdare och hälsovårdare på preventivrådgivningen kan eventuellt ge gratisprov på vissa preventivmedel, exempelvis de tre första månadernas p-piller gratis.

För att få mera av preventivmedlet behöver man ett recept på dem så att man kan köpa dem på apoteket. För att få recept utskrivet måste man i de flesta fall besöka en läkare/hälsovårdare/barnmorska vid preventivrådgivningen.

När och om en gynekologisk undersökning behövs beror på om man haft sex eller inte. Man måste oavsett besöka preventivrådgivningen en gång per år för att få receptet förnyat. Har man nog sex, men använder exempelvis kondom, så bör kvinnor ändå låta undersöka sig regelbundet (varje eller vartannat år). Den gynekologiska undersökningen görs även bland annat för att se ifall man har cellförändringar i underlivet som i framtiden kan utvecklas till cancer – man tar ett så kallat papa-prov. Överlag ska man nog betrakta den gynekologiska undersökningen mera som en rutinkontroll att allt är okej (lite som att besikta bilen även om den funkar som den ska).

OBS! Hos skolhälsovårdaren, preventivrådgivningen, familjeplaneringen och så vidare har de TYSTNADSPLIKT! De kommer inte att berätta något för dina föräldrar om du inte vill det – och du måste inte berätta något för dina föräldrar om du inte vill. Endast om personalen misstänker att du skadar dig själv allvarligt eller om de misstänker ett allvarligt brott kan de kontakta föräldrar eller göra en barnskyddsanmälan. Om det finns en uppenbar och allvarlig risk för din hälsa får de inte ge dig vissa preventivmedel.

(Förtydligande: I Österbotten går man alltså egentligen inte till gynekologen, även om det heter så i folkmun. Gynekologer finns överlag bara på de större sjukhusen inom de gynekologiska poliklinikerna. När du går till preventivrådgivningen/familjeplaneringen så går du till en hälsovårdare, barnmorska eller läkare som nog kan utföra en snabb gynekologisk undersökning och exempelvis ta papa-prov. Det är bara om du har några besvärligare problem i underlivet som du får en remiss av en läkare till en gynekolog exempelvis på Vasa Centralsjukhus)

Hitta rätt sort och metod

Det lönar sig alltid att sätta sig in ordentligt i vilka olika alternativ till preventivmedel och -metoder som finns till buds, vilka deras för- och nackdelar är, vilka krav de ställer på dig, vilka eventuella biverkningar man kan få och om egen eller släktens sjukdomshistoria förhindrar användningen av dem. Ju mer man vet om de olika alternativen, desto bättre chans att man får ett som fungerar för en själv. Men man bör alltid diskutera igenom valmöjligheterna med den som skriver ut preventivmedlet åt en (hälsovårdare, läkare och så vidare). Hon (/han, även om män inom den här vårdgrenen är ovanliga) har den bästa kunskapen om de nya alternativen och den mesta erfarenheten av de gamla. Genom sina frågor och följdfrågor om din vardag och ditt hälsotillstånd kan hon hjälpa dig att hitta rätt metod, medel eller märke.

Biverkningar

Alla preventivmedlen KAN medföra en eller flera biverkningar. Med biverkningar menar man sidoeffekter som man eventuellt kan få av att använda just den här formen av preventivmedel. Flera preventivmedel, som kondom, femidom och pessar har sällan några direkta biverkningar (eftersom exempelvis latexallergi inte är en biverkning). Oftast beror biverkningarna av de hormonella preventivmedlen just på att man tillför kroppen mera hormoner av ett visst slag för att motverka graviditeten och de hormonerna påverkar både kroppens egna hormoner och kroppen i sig, vilket kan få konsekvenser. I bipacksedeln (pappret som följer med i paketet) räknas biverkningarna upp som

Vanliga biverkningar (mer än 1 på 100 får dem, ibland till och med mer än 1 på 10, till exempel huvudvärk, ömma bröst eller humörsvängningar),

Mindre vanliga biverkningar (>1/1000 och <1/100, tex migrän, vätskeansamling i kroppen eller minskad sexlust) och

Sällsynta biverkningar (<1/1000, tex blodpropp i en ven eller problem med kontaktlinser)

– men också i Allvarliga biverkningar: Blodproppar trombos och cancer – då ska man genast kontakta läkare

(se exempelvis bipacksedeln för ditt preventivmedel på nätet på fass.se eller på Läkeinfo.fi)

Biverkningar som inte nämns direkt som biverkningar är att man oftast får en annorlunda mens för ett tag framöver eller medan man använder preventivmedlet (exempelvis får mellanblödningar eller utebliven mens), att huden kan påverkas (vissa kan exempelvis få mera och andra minder finnar och acne till och med av samma preparat) och att humöret och det allmänna måendet kan påverkas ett tag framöver. Vissa biverkningar beror bara indirekt på preventivmedlet, som exempelvis att vissa kan ge torrare slemhinnor i slidan, vilket i sin tur kan leda till att man lättare får svampinfektion.

En del tjejer får inga biverkningar av hormonella preventivmedel utan märker knappt någon skillnad alls. Andra får flera olika biverkningar, och starkt dessutom. En del tjejer får biverkningar av ett visst märke av ett visst preventivmedel, men inte av ett annat märke. Andra får biverkningar första gången de börjar med ett hormonellt preventivmedel men inte nästa gång de börjar efter ett uppehåll. Tjejer är inte bara olika individer som reagerar individuellt, de utvecklas och förändras dessutom under hela livet. Tjejer påverkas också mer eller mindre lätt av utomstående faktorer (som tex stress eller hårdbantning) eller andra krämpor och sjukdomar – plus att vi uppfattar olika besvär som olika mycket besvärande.

Om man upplever att man får biverkningar av preventivmedlen som stör ”för mycket”, så borde man ändå fortsätta använda just det preventivmedlet i minst tre månader. På tre månader brukar de flesta biverkningar ha upphört eller förmildrats ordentligt. Om man fortfarande besväras av biverkningarna efter tre månader kan man diskutera ett byte av preventivmedel med den person som skrev ut det första preventivmedlet åt en.

Alla sorter och metoder passar inte alla, så man behöver nog förbereda sig på att man eventuellt måste pröva flera sorter eller metoder innan man hittar det som fungerar för en själv.

Hinder och förbud

Alla KAN inte ens använda ett flertal olika preventivmedel, speciellt då de hormonella preventivmedlen. Oftast beror det då på något i den egna eller närsläktens sjukdomshistoria, som exempelvis att någon i släkten haft blodpropp eller om du själv röker, är överviktig, har svår migrän eller har högt blodtryck. Före du går till det ställe varifrån du kan få preventivmedel lönar det sig att du tar reda på om det finns något förhinder för dig. Och när du får namnet på ditt preventivmedel lönar det sig att kolla upp vilka förhinder och förbud som gäller just det preparatet. På nätet finns alla mediciners bipacksedlar (och mera information om just det preparatet exempelvis via frågespalters expertsvar, som Decibels Våga fråga). Exempelvis kan man inte använda vissa sorters preventivmedel om man brukar ha migrän. Du ska alltid berätta för hälsovårdaren/barnmorskan/läkaren vilka andra mediciner du använder och vilka sjukdomar du eller nära släktingar har som kan påverka användningen av preventivmedlet.

Idag blir preventivmedel som kondom, femidom och pessar (som dock inte tillverkas och säljs i Finland) mera populära igen, då det är allt fler som inte får eller inte vill använda hormonella preventivmedel. Exempelvis kan genetisk sannolikhet till att man kan få en blodpropp numera testas med blodprov och har man det ärftligt får man inte använda alla hormonella preventivmedel (oftast passar ändå minipiller eller hormonspiral).

Andra väljer att inte använda ett hormonellt preventivmedel av exempelvis ekologiska eller fysiologiska orsaker. Exempelvis har det visat sig att alla de konstgjorda hormoner som kommer ut i naturen via kvinnors urin påverkar ett flertal fisk- och djurarters förmåga att föröka sig. Och alla gillar inte tanken på att ha något konstgjort inuti sig, oavsett om det är något fysiskt som en spiral eller något kemikaliskt som syntetiska hormoner. Det finns exempelvis också p-piller som innehåller naturliga hormoner istället för konstgjorda.