hej nu behöver jag hjälp

Hej!

Äschdå att du har det tungt på många plan nu. Och visst förstår vi frustrationen och otåligheten att det inte verkar bli bättre. Mår man dåligt tenderar man dessutom leva mera i sekunden än annars och har svårare att orka se framåt - man mera bara försöker överlever stunden. Då är det klart att det är betydligt svårare att se ljuset i tunneln, fastän det finns där. Och svårt att ha tålamod med sig själv, förståelse med sig själv, medkänsla med sig själv. Skulle man lida av någon fysisk sjukdom kanske man skulle känna irritation och otålighet också, men förstå den bättre, förstå bättre att kroppen måste få ta den tid på sig den behöver. Nu är det knoppen som behöver tid på sig - och hjälp.

Du skriver inte ifall du får hjälp, tex av en terapeut, kurator eller psykolog. Men det är klart att du behöver det! Utan hjälp är det som att försöka fixa sin fysiska sjukdom på egen hand utan att gå till en läkare, utan sjukhus, utan labbprover osv! Och det låter ju oansvarigt och dumt, eller hur? Så klart att du ska söka hjälp för knoppen också!!! Ingen förväntar sig att vi alla ska klara av våra egna huvuden alldeles själva, klara alla våra problem själva, klara hela vårt mående själva! Människan och mänskligheten är inte konstruerad så. Har man motorkrångel på bilen finns det utbildade mekaniker som ska reparera den - för själv har man varken kunskapen, erfarenheten eller redskapen. Har man hål i en tand så går man till tandläkaren och väntar inte på att det ska gå om av sig själv eller försöker typ täcka hålet med tallkåda. Och man vet att både hålet i tanden och motorkrånglet blir värre om man inte gör något åt det. Har man problem med sitt psykiska mående så går man till en terapeut. Punkt. Det är inget att skämmas för eller vara rädd för eller dra sig för. De finns där för dig och de kan sin sak. Visst känner du dig själv bäst, men du kan inte mest om hur hjärnan och den psykiska hälsan fungerar. Så sök hjälp NU!!!

Visst kan kompisar vara ett stort stöd när man mår dåligt psykiskt. Men de är också bara människor. De kan vara fantastiska. Men de KAN också ha gamla fördomar om psykisk ohälsa, de kan vara oförstående och okänsliga och de kan tycka att man är oansvarig som inte gör något åt saken. De kan uppfatta det som att man gnäller för ingenting eller söker uppmärksamhet. De kan till och med bli trötta på att ge uppmärksamhet, eller kanske ha fullt upp med sina egna liv och sitt eget mående. De är bara människor - men det är inte heller deras ansvar att få sina kompisar att må bra. Var och en har ansvar för sig själv. Var och en har ansvar att söka reda på det som kan hjälpa en att må bra, och det finns folk man kan anlita för att hjälpa en med det där ansvaret: terapeuter, psykologer och kuratorer. Igen, det är de som har verktygen, kunskapen och erfarenheten - det har ju inte dina kompisar. Lika lite som att du har det själv.

Kanske kunde psykisk hjälp av en terpaeut liknas mest vid en fysioterapeut eller annan rehabilitering med tanke på att man kan inte bli frisk utan att jobba själv, anstänga sig, kämpa och träna. Det finns inga mirakelmediciner och det funkar ändå inte som att ha bilen på verkstad några timmar och så funkar allt igen. Man måste anstränga sig själv, vilja bli bra igen själv och öva själv på att tänka bättre tankar, hitta mål i livet osv. Men som sagt, ingen ska behöva göra det här ensam, så sök din psykoterapeut - eller vilken typ av terapeut det är som funkar för dig. Jo, man kanske måste prova sig fram, eftersom till och med bilmekaniker är människor de också med lite olika personkemi, verktyg och metoder samt erfarenheter. Så fastän du skulle ha gått till någon redan och tyckt att det inte funkat - gå igen till någon annan! Ofta tycker man ju också att terapi inte funkar, tex för att man inte synkar med människan, förväntar sig för snabba resultat, inte riktigt vill höra det hen har att säga eller inte orkar kämpa. Ofta är det också precis när man mår som sämst som det känns tyngst att ta emot terapi - men det är just precis då den behövs som mest. Ett vanligt symptom på bla depression är att börja undvika folk, så ofta börjar de även undvika sin terapeut. Igen, precis just då när de skulle behöva terapeuten som mest.

Så gumman, du är VÄRD att må bättre. Och för att bli det behöver du en stödjande axel - som är utrustad med rätta vadderingen och musklerna!

Stooooooooooor kraaaaaaaaaaaaaaaaam

Hälsar ungdomsinformatören Liselott