Mår sämst

Hej hjälp!

Vojdå vännen! :( Hoppas det känns bättre idag - det brukar ju gå lite i vågor, det här livet. Emellanåt är det sämre, och knepet är då att försöka minnas att det alltid brukar bli bättre efter ett tag, att man bara måste dels försöka hålla ut och dels försöka hitta sätt att börja må bättre på. Just de här månaderna på våren brukar vara tunga för många, det är ofta stressigt nu och lååångt till våren/sommaren. Men försök att se framåt och orka en dag till, och sedan en dag till, och så en dag till. Försök just att bryta ner tiden till bitar, ta en stund i gången, så känns inte all press så övermäktig och ohanterbar. Försök också gärna att belöna dig själv för varje stund du orkat igenom, små belöningar som att ge dig själv en manikyr eller se ett avsnitt av favorit-serien eller nu åtminstone klappa dig själv på axeln och berömma dig själv. Försök också sätt upp saker att se fram emot, typ filmkväll med tjejerna till helgen eller att baka något gott när du kommer hem från skolan eller en långpromenad i fågelkvittret och ljuset - det är ju ljust numera när man kommer från skolan :D

Just att få lite ljus och frisk luft är en av de enklaste och lättaste knepen för att skaffa sig mera energi - vilket de flesta faktiskt glömmer bort eller tror att är struntprat. Helt otroooligt, men det är sant! Folk brukar glömma det allra viktigaste i livet och är förvånade sedan då de är trötta, gnälliga, ledsna, irriterade och orkeslösa!!! Det är så lätt att man glömmer bort kroppens basbehov i vardagen, som att sova tillräckligt (8½-9 timmar för en tonåring med växande hjärna), äta tillräckligt ofta och varierat och röra på sig. Du vet ju nog egentligen hur sura och knärriga folk brukar bli när de inte ätit på länge och blodsockret sjunkit? Eller hur svårt folk har att koncentrera sig när de sovit för lite? Att de inte fattar att det beror på att de satt framför datorn halva natten eller på att de hoppade över lunchen är ofattbart! Men det finns till och med forskningsundersökningar som visar att en halvtimmes rask promenad påverkar hjärnan på samma sätt som antidepressiv medicin!!! Jo, på riktigt, vänta så ska jag söka efter artikeln där jag läste det... Här!: http://dinamediciner.se/nyheter/psykiatrikern-jill-taube-promenad-lika-bra-som-medicin Så ge det en chans! Lägg till ordentligt med sömn, mat - och kanske dessutom lite järn-tillskott om du har lågt HB (kolla hos skolsköterskan) och Omega-3 fettsyror för att ge hjärnan energi och D-vitamin som vi brukar få av solen - så lovar vi att du kommer att må mycket bättre!

Och fortsätt för guds skull att dansa! När man är nere är det oerhört viktigt att hålla fast vid de saker som GER en energi, glädje, inspiration och en känsla av gemenskap! När folk börjar dala neråt mot deppighet, så brukar de lämna bort just de saker som gör dem gott, för att de "inte orkar" fara på träning, träffa folk eller känner sig hängiga. Så akta dig för att lämna bort dansen - ta istället alla chanser du får till att dansa, om det så är på golvet i ditt eget rum. Musik man tycker om ger också energi och livsgnista!

När det gäller stressen, så kanske det hjälper med att omorganisera ditt liv lite. Se, det är vanligt när man blir stressad att man börjar göra allt på en gång (så att inget blir riktigt gjort), mest bara fasar för all den stress som komma skall, som prov och läxor, och inte koncentrerar sig på nuet, skjuter upp saker till sista minuten osv. Så redan bara att göra ett schema och en rutin åt sig själv med tex en viss timme varje dag då man gör läxorna, pluggar till provet osv - och sedan ledig tid efteråt som belöning - så gör att man kan koncentrera sig bättre när det gäller och sedan faktiskt slappna av när man får slappna av (och inte hela tiden tänka på allt man borde göra). Att tex skriva in det här i en kalender som gör det hela överskådligt, så kan ge en större känsla av kontroll över situationen. Sedan är det också viktigt att inte ta på sig för mycket annat på fritiden - är man "upp i varv" tenderar man ofta att bara ta på sig mer och mer, inte kunna säga nej till saker och till och med skapa upptagenhet åt sig genom att ordna mera program åt sig. Så kanske du inte heller måste träffa kompisar så ofta som du tror? Det är faktiskt inget fel på en om man inte hänger med kompisarna konstant, det är inget fel på att sitta hemma till och med en helg - du hinner nog umgås när du mår bättre, tex i sommar. Visst, man ska absolut inte undvika folk när man är nere, men man behöver alltså inte heller få panik om man inte hela tiden har folk runt sig och är "med där det händer". Många stressade skapar FOMO-syndrom åt sig, "Fear Of Missing Out", alltså rädsla för att missa något, tex en kul fest.

Naturligtvis ska du få hjälp! Livet är inte uttänkt så att vi ska klara allt alldeles själva och mänskligheten fungerar inte om vi inte hjälper varandra. Hur är det med dina föräldrar tex, det är ju deras ansvar att se till att du mår bra och de som i första hand borde hjälpa dig? Redan bara att en av dem skulle sitta bredvid när du gör matteläxan skulle kanske vara till mycket större hjälp än du tror. Och såklart att du ska prata med lärare och speciallärare om dina problem med olika ämnen och om skoltröttheten i allmänhet. De borde inse allvaret i det och se varningssignalerna och ge dig allt det stöd du behöver. Men vännen, du måste också TA EMOT hjälpen och ANSTRÄNGA dig själv. De kan inte magiskt komma och lösa alla dina problem och du kan inte dumpa över ansvaret på dem. Det är i första hand du som måste jobba - med deras hjälp och stöd. Fungerar inte skolkuratorn för dig - man kan ju inte alltid fungera med alla människor heller - så har du rätt till annat stöd. Gå till skolsköterskan om du vill, eller till BUP, UMO osv! Huvudsaken är att du sträcker ut handen för att få hjälp och tar ett hårt tag om den hand som sträcks mot dig! Huvudsaken är att du inte behöver vara ensam om allt det här tunga! Det finns hjälp att få och du har rätt till den - det är inget att skämmas för att ta emot hjälp! Däremot är det smart, förnuftigt och att ta hand om sig själv!

Slutligen, repetition av det viktigaste: sov ordentligt, ät ordentligt och gå ut och gå. Dansa. Och försök att se framåt och ha tålamod, det kommer snart bättre och ljusare tider!

Stooooooor kraaaaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Lena