Jag sparar alltid mina pengar. Jag brukar väga för och nackdelarna med att köpa nåt och nackdelarna blir alltid fler. Att shoppa med vänner blir alltid att jag kommer tomhänt hem och ensam i stan går jag bara runt och kollar. Ibland blir det ju då att mina föräldrar tar med mig för att shoppa. De säger vad vi ska köpa och jag börjar prova. Jag börjar prova de billigaste men sedan slutar det med att bara det dyraste passar. Det sker ändå så pass sällan att jag shoppar så föräldrarna väljer när det väl händer att vi shoppar att betala det dyrare priset. Jag får jättejätteont i magen när de betalar och jag läser beloppet. Men sedan går vi hem och jag är jättenöjd över att vi faktiskt köpte något av kvalité som jag sedan har flera år.
Jag vet inte hur jag ska klara av att köpa dyra saker själv. Visserligen har jag lärt mig att det med många produkter lönar sig
med kvalitet. Men jag kommer inte klara av att se pengarna försvinna så där.
Jag känner mig liksom hundra gånger tryggare när en förälder säger att jag faktiskt behöver det men shoppar jag själv så tycker jag inte behöva det fast jag typ går snett med mina gamla skor och får jätteont i kroppen.
Jag känner ändå inte att jag är ens närapå bortskämd. Vi väljer också billigare produkter i mån av möjlighet. Och det är inte ofta som vi shoppar så såklart behöver man betala en del sedan när vi väl shoppar.
Känner också att butiksbiträden måste tro jag är knäpp eftersom jag är sur under hela "handelsprocessen" så det måste ju verka som att jag inte är tacksam över vad mina föräldrar köper. Men det är ju först när vi är hemma som jag kan visa upp glädjen och tacksamheten. Spararen
Socionomstuderande praktikanten Sofia svarar
Hej Spararen!
Jätte bra att du funderar över dessa frågor, det visar på en otrolig mognad och att du förstår pengars värde. Det sägs ju att pengar inte gör en lycklig, men sanningen är att man sover bättre om nätterna, då ekonomin fungerar. Ekonomi handlar om en balansgång mellan inkomster och utgifter. Det är ingen skillnad fastän du skulle ha hur mycket pengar som helst, om du inte anpassar utgifterna enligt inkomsterna. Fram tills att man fyller 18 år är föräldrarna försörjningspliktiga, dvs. fram tills det skall föräldrarna betala boende, mat osv. Det betyder ju dock inte att föräldrarna är pliktiga att köpa allt barnen vill ha ;) Det mest naturliga är att man börjar försörja sig själv när man flyttar hemifrån. Vi har ju i Finland en sån tur att vi får betalt för att studera, nämligen studiestöd. Tack vare det kan unga bo självständigt, försörja sig och få en utbildning på samma gång. Vissa väljer också att arbeta vid sidan om studierna, för att få lite extra klirr i kassan. Men det bestämmer var och en själv.
Om du känner att du får dåligt samvete när föräldrarna betalar, kanske du kan hjälpa till extra mycket med något hemma så brukar det kännas bättre. Tvätta fönsterna eller gör en god middag till dina föräldrar, det uppskattas helt säkert :)
Du skriver att du brukar väga för och nackdelar före du köper något, och det är jätte bra. Då undviker du att spontanshoppa något som du ändå kanske inte ville ha. Men ibland måste man ändå lossa lite på tyglarna. Om det alltid blir fler nackdelar, kanske det är så att du egentligen vill att det ska bli fler nackdelar?
En grundtanke man kan ha gällande ekonomi, är att den dag du får pengar (t.ex. lön) betalar du först alla fasta kostnader. Fasta kostnader är sådana som är ungefär samma månad efter månad och som skall betalas regelbundet. T.ex. hyra, vatten, telefonräkning, elräkning, interneträkning, försäkringar... Då allt detta är betalt kan du lägga undan en liten summa på ett sparkonto och det som sedan lämnar kvar på kontot skall räcka till mat, kläder och hobbyn. Genom att alltid lägga undan en liten summa på sparkontot så vet att du att det finns till förfogande ifall det skulle komma en större utgift, t.ex. att tvättmaskinen eller bilen plötsligt går sönder. När du alltid betalar de fasta utgifterna först, så vet du hur mycket pengar du har att röra dig med resten av månaden, på det sättet slipper du känslan av att inte ha kontroll och känslan av att inte veta om pengarna räcker till. Man kan t.ex. göra upp en budget där man listar upp inkomster och utgifter, så vet man alltid hur mycket pengar det finns att röra sig med.
En tumregel man kan utgå ifrån är att alltid fråga sig själv före man köper något; har jag råd med detta? Om svaret är nej, så köper man det inte. Om svaret är ja, kan du ställa dig följdfrågan; behöver jag detta?
Gällande hur dyra kläder man köper så är det ju upp till var och en. Vissa använder endast kläder av speciella märken, medan andra inte har så stor skillnad. Det är svårt att säga vad som är bättre, få, dyra kläder eller mycket billiga kläder. Det finns väl för och nackdelar med båda här också. Somliga påstår att märkeskläder håller mycket bättre, och det är väl sant, till viss del.
Ett exempel på hur vissa gör är att de satsar mer pengar i sådant som de använder samma varje dag, te.x. skor, jacka.. och sedan köper man budgetalternativ av sånt som sockor, tröjor och sånt som man byter ofta.
Märkeskläder har ju ett bättre andrahandsvärde, så ifall du vill sälja plagget är det lättare att få mer pengar ur en märkesvara.
Slutligen, det är inte alls dåligt att du är sparsam, men det får inte heller gå till överdrift. Ibland måste man ju bara tillåta sig själv att unna sig något :)
Ha det bra! Hälsar Sofia
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar