hypokondriker

31.01.2020
hej! jag har ett problem.

Jag är hypokondriker och det är jätte jobbigt. Under den senaste tiden har jag börjat lyfta upp mungiporna hela tiden för att jag är rädd att jag ska få stroke, så jag måste kolla så att mitt ansikte inte ska domna bort. Det hjälper inte fast alla försöker övertala mig om att det är sällsynt att unga får stroke, och det är jätte jobbigt när jag får panik i skolan och tror jag kommer dö. Detta påverkar min vardag otroligt mycket, och jag har aldrig haft det så här kraftigt förut. Det började denna veckan. Jag oroar mig hela tiden för att min hals ska svälla upp eller något liknande. Jag hetsar upp mig själv så mycket att jag börjar tro på att det är sant och sedan får jag panik. Vad ska jag göra? Det är så jobbigt att leva med det här.
/ tacksam för snabbt svar
luckan

UngInfo svarar

07.02.2020

Hej,

Det du beskriver låter väldigt jobbigt. Vissa som har hypokondri kan ha det just som dig, dvs. man är medveten om att risken för att man har en viss sjukdom är väldigt liten, men den lilla risk som ändå existerar och som man inte kan ha fullständig kontroll över, kan göra att tankarna börjar rusa iväg. Detta kan väcka svåra negativa känslor som rädsla och ångest, och i det skedet fungerar hjärnan inte lika bra som då man är lugn, dvs. man börjar lätt att se alla potentiella faror som mycket mer realistiska än vad man skulle bedöma dem som i ett lugn harmoniskt tillstånd. Kroppens nervsystem reagerar på en potentiell fara och stressreaktionerna i kroppen aktiveras.

Många med hypokondri kan ha varit med om något traumatiskt, vilket lätt leder till att ens bild av världen har rubbats, dvs. man vågar inte lita lika ”naivt” som andra människor (utan trauma i bakgrunden) på att livet kommer att bli bra och att man inte kommer att skada sig. De flesta utan en traumabakgrund bedömer oftast även att risken för att man kommer att råka ut för något mycket tungt och svårt är väldigt liten.

Det är viktigt att man har kontakt med en trygg läkare, psykiatrisk sjukskötare, psykolog eller terapeut så att man får granska sina tankar och känslor och försöka lära sig att bryta sina skadliga tankemönster. Därtill är motion och tillräckligt med sömn väldigt viktiga faktorer för att hjärnan och kroppen ska fungera så bra som möjligt. Se alltså till att prioritera sömn och motion i din vardag! Det skulle även kunna vara bra att lära sig någon form av mindfullness, så att man kan försöka lugna ner sig då man märker att tankarna börjar rusa iväg. T.ex. på mielenterveystalo.fi finns det olika övningar (på finska) som man kan testa på, men man kan också hitta andra övningar på nätet genom att söka på ”mindfullness”. Det viktigaste är att man tränar på övningen/övningarna tillräckligt ofta, så att man är van vid övningen, då man snabbt behöver hjälp att lugna ner sig och sina tankarna. Om man inte klarar sig med ovannämnda knep och vardagen känns väldigt ångestfylld, kan man även ibland testa att för en viss tid använda ångestdämpande medicin.

Ett annat konkret tips (om du inte redan gjort det) är att berätta om din hypokondri och ångest för någon i skolan (klassföreståndaren/ skolkuratorn/hälsovårdaren), så att du vid behov kan få gå och lugna ner dig eller tala med någon vuxen, om det emellanåt känns väldigt dåligt under skoldagen.

Hoppas att svaret är till någon hjälp och hoppas att ditt mående snabbt börjar stabilisera sig igen!

Hälsningar, Sofia Eriksson
Läkare

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.