Jag har under många års tid lidit av psykisk ohälsa men även fysisk ohälsa. I fjol var jag sjukskriven ett halvår och var inne på en dagavdelning om dagarna. Gick igenom en massa operationer osv... Det om detta då jag var sjuk fick jag ju lön och sedan sjukdagpenning och då räckte pengarna till. Jag återgick till arbetet 50% och den andra halvan ersattes med partiell sjukdagpenning. Sedan ansökte vi om delinvalidpension till 2019 (årets slut) vilket beviljades i Maj. Jag har ännu inte börjat få pengarna därifrån och min ekonomi är i botten. Jag mår så dåligt psykiskt att jag i Augusti skrivs in på dagavdelning igen och har semester i Juli. Alltså hela mitt liv är liksom upp och ner för det första kostar hälsan mig energi men också pengar, det är ju fan dyrt att inte vara frisk men vad fan gör man när man inte är det.
Är så himla ledsen ikväll och jå jag vet att man kan låna pengar av mamma o pappa men jag vill verkligen inte jag är 24 år och jobbar 50% borde ju liksom klara mig.
Jag är också livrädd mig själv hela tiden, går omkring med självmordstankar, min ätstörning blkr bara värre och värre och jag känner inte igen mig själv. Paniktjej
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej.
Tyvärr är det jättesvårt att få svar från våra experter nu på sommaren då alla är på semester. Jag förstår att det är tungt att kämpa mot allt på en och samma gång. Ekonomin känns som en hopplös sak att oroa sig över eftersom den gör sig påmind hela tiden i allt man gör. Men du skriver att du har varit intagen på olika avdelningar på sjukhuset i olika omgångar så jag föreslår att du skulle försöka tala med en socialarbetare där, som förhoppningsvis kan hjälpa dig med de FPA-grejer som inte ännu löper.
Jag kan förstå din önskan om att vilja klara dig själv, eller tycka att du borde kunna det eftersom du är "vuxen", men du skall inte vara för hård mot dig själv. Vi kan inte alltid välja hur våra liv formas, och just nu skall du fokusera på att komma upp till ytan. Om det då innebär att du behöver hjälp för att göra det så må det vara så. Alla förstår nog att du inte har valt din situation själv.
Så försök att komma i kontakt med en socialarbetare på sjukhuset eller via socialen och se om hen kan hjälpa dig med detaljerna kring din ekonomi, så skulle det iaf vara en sak mindre att grubbla över.
Kram
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar