Det här låter kanske lite konstigt att jag som tjej är lite (eller inte så lite egentligen..) avundsjuk på min killkompis.
Vi går inte i samma skola utan vi håller kontakt via facebook och jag brukar ta initiativet att höra av mig till honom.
Har känt honom i snart ett år men vi är inte sådär bästa vänner men inte heller att vi inte känner varandra.
Tidigare tyckte jag om honom mera än som en kompis men börjar känna mera vänskapskänslor (fast ibland får jag stunder där jag är helt "det finns ingen annan som är bättre än honom och är snäll å snygg å sådär!")...
Ja, och så är han två år yngre än mig också.
Hur som helst, så händer det rätt ofta då jag är med honom (träffar honom JÄTTESÄLLAN) eller när jag ser på hans facebookstatusar att jag känner mig avundsjuk på nåt sätt!
Det låter kanske lite konstigt att en tjej blir lite avundsjuk på sin killkompis men men...
Han skriver smarta saker och är sådär allmänt charmig och trevlig och är omtyckt av många. Har många likes på sina statusar och bilder å sådär...
Å liksom, han är snygg och har en fin insida å allt dedär. Smart å så.
Ibland känns det som om han skulle ha mera möjligheter i livet än vad jag skulle ha (vi har en del liknande intressen å så)....
Men det är då han ser bra ut och är allmänt omtyckt och smart så känner jag mig....skit.
Ja, fastän vi inte är av samma kön så tycker jag att han är snyggare än mig och sådär....
Och när han skriver smarta saker på facebook (och får många likes) känner jag mig som en dumbom...
Och när han har fina personlighetsdrag och är allmänt charmig och har ett gott (?) självförtroende så känns det som om jag är totalt ocharmig, har inte lika mycket självförtroende som han osv.....
Hur ska jag göra för att komma ur detta? Känns lite som om jag mår lite dåligt eftersom han (enligt mig) verkar ha "allt" (bra utsida, bra insida...) och jag har inte det (eller iallafall inte lika mycket av den varan).
Känns också på nåt sätt lite löjligt att jämföra sig med en pojkkompis i den här åldern...
Hejsan!
Det låter nog lite som om du skulle ha lite mera känslor än vänskapskänslor för den killen. Kanske det är just för att ni håller mycket kontakt med varandra och har på det sättet börja känna gemenskap fast ni inte känner varandra jättebra. Du berättar inte vad ni pratar om då ni chattar, är det typ hej, hur mår du? Eller berättar ni om vad ni har gjort och mera djupa saker också?
Nu är jag inte riktigt säker vad du mest funderar över, är det kanske det att du är osäker på dina känslor, eller kanske att han är lite yngre än du? Du verkar tycka om honom, så tror du inte att du skulle våga ta ett steg närmare? Säga till honom att han har blivit viktig för dig och att du skulle gärna lära känna honom bättre, träffa honom på riktigt lite oftare -typ!? Man behöver ju inte gå längre än så i detta skede, men då skulle ni kunna börja veta lite mera om varandra och då skulle du se om dina känslor fortfarande är som de är nu. Det skulle då kanske också vara lättare att berätta om dem till honom. Du har väl inget att förlora, eller? Han är lite yngre i siffor, men ni kan väl träffas och byta tankar ändå. Då ser du också er åldersskillnad har betydelse. Ju yngre man är, desto mera brukar det göra det, men det är också lite individuellt hur man mognar psykiskt och fysiskt. Som jag sade, det är då när ni träffas som ni ser om känslorna utvecklas till att börja sällskapa eller bara vara kompisar. Ni är unga, så ni har inte bråttom –ta er tid för att bli bästisar ”på riktigt” menar inte bara på FB. Om ni en dag blir ett par, är det viktigt att ni är goda vänner också -då funkar det bättre.
Lycka till!
Hälsar ungdomsinformatören Jenny
1 Kommentarer
:) 25/12/2014 7:10pm (9 år sen)
Försök acceptera dig själv precis för ingen är precis som du och tänk vad tråkigt det vore om alla skulle se likadana ut eller tycka likadant? Det skulle nog vara tråkigt! Jag vet det är lätt att tycka att nån annan är bättre än en själv men DU är bra precis som du är!
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar