rädd att somna HJÄLP

Hej!
Jag vet inte om jag kan hjälpa, men jag vet i alla fall hur det känns att vara rädd och samtidigt tänka logiskt och inse att oddsen att något hemskt skulle hända är små.
När jag växte upp var jag mörkrädd. Det fanns mördare i skrubben i mitt rum, en figur i mörka kläder under min säng. Någon såg på mig genom fönstret. Det var förstås min livliga fantasi som spelade mig spratt. Jag var så rädd att jag hade svårt att slappna av och somna. På något sätt lyckades jag ändå övervinna min rädsla.
Allt det här är jättelänge sen för nu är jag medelålders. Jag kan inte säga exakt hur jag fick bort min rädsla men jag minns att jag låg och benade ut möjligheterna/riskerna att det skulle hända något och vad jag i så fall skulle göra. Jag lade med andra ord upp en räddningsplan för hur jag skulle komma ur ett eventuellt påhopp eller överfall... På så sätt kände jag mig lite lugnare och kunde somna.
Jag undvek också att titta på spännande, hotfulla filmer och serier. Jag kunde titta på spännande, våldsamma filmer men inte psykologiska thrillers och filmer med ett okänt hot. Såg jag på en sådan film kunde jag tänka på att det här är bara på film och hur det egentligen såg ut med kameror, regissör, lampor, sminkör m.m. Det hjälpte.
Med andra ord jag lärde känna mig själv - vad jag klarar av, vad som gör mig rädd- och kunde på så sätt lära mig hantera min rädsla.

Nu vet jag inte hurudan din rädsla är men metoderna kan kanske användas på andra typer av rädsla. Jag har varit rädd som vuxen också men genom att tänka realistiskt och logiskt och använder de metoder jag byggt upp så växer inte rädslan till ett problem.
En enkel regel är: Ta inte ut något i förskott. Försök att ta en sak i taget.

Hälsar ungdomsarbetare Katarina