ingen ork

Hej vännen!

Jo, vi förstår absolut att det här är ett stort problem för dig just nu. Det är okej, du är absolut inte den första som väntat så här ivrigt på din mens. Och vi behöver säkert inte berätta för dig hur himla vanligt det är att inte ha fått mens som 13-snart-14-åring, det har ni säkert talat om på biologitimmarna eller inom sexualundervisningen eller något redan. Det bara råkar vara så att du nu kommit upp i den ålder då fler än hälften fått mens, och därför håller de som ännu inte fått den mer och mer tyst om det. Du vet helt enkelt inte hur väldigt många av dina jämnåriga som inte heller fått mens, därför att de också fått för sig att det är något att skämmas för. Skulle ni alla våga tala högt om det här skulle säkert många fler än du kunna dra en lättnadens suck och inse att det absolut inte är något fel på er.

Men nu håller du på att gräva ner dig i det här problemet, det börjar bli ett komplex för dig och du låter det påverka hela ditt självförtroende, ja din identitet som människa. Det här är farliga tankar, det är tankarna som skapar ångesten du känner! Nu tror du en aning innerst inne att alla dömer dig enligt det, att alla omedvetet känner det på sig och ser ner på dig för det, gissar vi. Och det liksom "färgar" hela dig i så fall, precis som om du skulle ha ett komplex du skäms för. Det kan faktiskt hända att vissa omedvetet känner på sig att det är något "fel" på dig, för att DU utstrålar de tankarna som en grå dimma runtom dig. Men vännen, det är bara DINA tankar! De är faktiskt inte tankeläsare - och det är knappast någon som på allvar anser att det är något fel på dig som inte fått mens än. Det kan troligen inte ens gissa vad felet är, men de kan uppfatta dig som osäker och underlig. Vanligt folk omkring dig har knappast ens tänkt tanken "undras om hon fått mens än?" och inte ens dina närmaste vänner tänker knappast på det mer än just sekunderna efter att du börjat tala om mensen. Det är du själv som gör det här till ett problem.

Men vi kan också trösta dig med att den här stora problemet kommer att försvinna på ett ögonblick en vacker dag. Sedan kommer du knappt att minnas varför du hade sådan ångest för det här - men risken är ändå att ångesten satt sina spår hos dig och i inställningen till dig hos alla runt dig. Din självkänsla och ditt självförtroende tog lite stryk av alla dina negativa tankar om mensen som aldrig ville komma, och det fortsätter att påverka dig långt efter att du fått den första mensen. Om du inte börjar ändra på din inställning till dig själv NU!

Just nu känns den uteblivna mensen som en gigantisk stor grej, men du måste försöka sätta det hela i perspektiv. Du kan inte låta mensen förstöra så här mycket för dig. Det är bara en liten period av ditt liv du kommer att vara en har-inte-fått-mens-än-tjej. Men precis som med alla andra komplex, så sitter det egentligen mellan öronen! Det är inte mensen det är fel på här utan din inställning till den. Hela ditt liv kommer inte att bli bättre av att du får den, du kommer inte att känna dig mer värdefull av att få den, du blir inte bäst av den. Inte heller kommer större bröst att göra ditt liv bättre. Eftersom det är självförtroendet som verkar brista här, så kommer du troligen bara att få komplex för något annat istället och hitta något annat att "skylla på" sedan när du fått mens. Det är självkänslan och självförtroendet du behöver jobba på, precis som du själv skriver. Och på att få mera självmedlidande, "jag tycker om mig ändå". Nå men som tur är, så har vi en massa tips på hur man gör det här på Decibel under Informaiton -> Själen. :)

Vet du vännen, att för vissa tjejer som väntar väldigt oroligt och nervöst på sin mens, tex för att de tror att de blivit gravida, så försenas mensen. Jo, på riktigt, deras kroppar regarerar på känslorna och den starka spänningen så att mensen skjuts upp. Sedan när de slappnar av, tex för att de tagit ett graviditetstest som visar negativt (= inte gravid) så kommer mensen av sig själv. Så snälla försök att låta bli att tänka på din mens över huvudtaget. Då kanske du omedvetet slappnar av så mycket att din kropp kan ha sin naturliga gång. Kanske är du "förprogrammerad" genetiskt att få mens först som 14 eller 15-åring? Bara för att mamma fick tidigare behöver det inte betyda att dottern absolut måste få vid samma ålder. Vi är alla olika och Moder Natur har tänkt ut lite olika utvecklingsförlopp för oss alla. Kanske kommer också dina bröst att växa tids nog, om Moder Natur (eller vem det nu än är som styr) tänkt att du ska ha större bröst. Så försök att vara snäll med dig själv och ställ inte så stora krav på dig själv. Du duger alldeles som du är! Jo, så ÄR det - det är inte bara något vi säger för att trösta dig! Du ÄR alldeles normal och okej! Så slappna av nu coh tyck om dig själv, okej!?

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna