Pojkvän

Hej!

Hm, det här med kärlek är ofta mer knepigt än enkelt, men vi har i alla fall ett bra redskap i den här djungeln; vår magkänsla. Magkänslan kanske kunde vara ett samlingsnamn för alla möjliga instinkter vi har och mer eller mindre omedvetna tolkningar vi gör av vår omvärld. Överlevnadsinstinkten till exempel är ju den som främst skyddar dig från olika faror, både konkreta och känslomässiga. Och här verkar verkligen din magkänsla säga att en person som säljer droger inte går att lita på.

Om man ser helt objektivt på hurudant liv en knarklangare oftast har (kan ju finnas undantag, men de kanske man inte kan ta hänsyn till i en sådan här situation), så präglas det just precis av opålitlighet. Se, här finns två faktorer som brukar vara sådana som gör en människa opålitlig. För det första brukar droglangare i princip utan undantag själva använda droger. De säljer helt enkelt för att kunna ha råd med sitt eget drogbruk, och troligen brukar de så mycket eller så dyra saker att ingen vanlig lön, studiestöd osv räcker till det! Att langa brukar vara steget strax före eller strax efter andra kriminella handlingar som inbrott, rån, skuldindrivning, prostitution och smuggling. Redan drogen i sig, nästan oavsett vilken drog man använder, så gör en opålitlig. Både medan man är hög och överlag, eftersom beroendet och längtan efter ruset oftast inom kort börjar gå före alla andra saker i ens liv.

För det andra är man ingen pålitlig vän/kompis/familjemedlem eller pojkvän. Gamla kompisar slutar droganvändare ganska snabbt umgås med om de inte har samma intresse: drogerna. Speciellt om de gnäller om ens livsstil, så dumpar man dem. Kompisar duger så länge man har nytta av dem, tex tillgång eller till och med en känsla av att synden inte är så stor om man är flera om den, och speciellt sådana kompisar som man kan locka att köpa eller använda eller langa så att man själv lättare och billigare ska få tag på sin egen drug of choice. Det finns ingen lojalitet i vänskapen dock. Förr sa man "there is no honor among thieves", men numera kan man gott påstå detsamma om drug dealers. Kommer tex polisen dem på spåren eller någon större fisk i dammen börjar driva in skulder, så överger man kompisarna snabbt som *piip*. Det här gäller även flickvänner. Kanske finns det ännu mindre lojalitet till kärleks- och sexpartners osv, eftersom det är mycket lättare hänt att man i ruset far med någon än i nyktert tillstånd - det finns liksom inte mycket självbehärskning kvar när man är hög.

Jag gissar ju att du ändå har svårt att tänka dig att din pojkvän skulle kunna vara så här. Kanske inte, men oddsen säger att han troligen är det. Det spelar sedan ingen roll om det här är supervanligt i hans land och "alla gör det", det påverkar ju inte hur han beter sig/kan tänkas bete sig och hur det eventuellt kan skada dig. Men jag förstår om det inte är kul att medge, ens för sig själv. Se, det kan vara så väldigt svårt att erkänna saker hos den man tycker om som man inte gillar, just för att man är så förälskad. I alla fall i början. Nyförälskelse varar sällan någon längre tid och efter det brukar man mer och mer kunna se sin partner så som han verkligen är. Kanske är det det som händer dig just nu - och nu gillar du inte riktigt vad du ser? Ibland är kärleken så stark att man envist fortsätter att älska någon, till och med ursäkta alla hens fel och brister, trots att förnuftet nog säger att det inte är så hälsosamt för en själv. Men andra gånger kan man inse att man förtjänar bättre och gå vidare.

Hur du ska göra slut och gå vidare är alltid lika svårt. Det är ju liksom aldrig kul att göra slut och det slutar ytterst sällan på ett bra sätt. "Things always ends badly - otherwise they wouldn´t end" hörde jag någon gång i en film, och så är det. Men det här är nu en del av kärlekslivet, lika mycket som de sköna fjärilarna i magen i början, och den som sig in i leken ger, så måste också klara av att göra slut. Nu kan du ju kanske inte göra det f2f, så kvar är väl att skypa eller liknande. Jo, klart att du kommer att göra honom illa (ifall han har känslor för dig), men det kan du inte skydda honom från. Klart att det är obehagligt, men det kan du ju inte heller smita undan. Ju tidigare desto bättre, brukar man säga om sådana här situationer, men gärna också så ärligt som möjligt, utan att desto mer såra i onödan.

Lycka till <3! Kram, Liselott