Tränar också väldigt mycket, detta beror på att jag spelar fotboll på FM-nivå, men har helt tappat viljan att träna. Det är helt enkelt inte roligt längre. Senaste träningen var jag tvungen att avbryta eftersom jag kände mig alldeles tom och energilös. Är orolig att min förvrängda syn på mat kommer sätta käppar i hjulen för min idrott.
Har inte fått min mens heller sedan maj, fryser fruktansvärt mycket trots att det är sommar, är otroligt trött men har vissa sömnproblem samt så är jag väldigt nedstämd och vill gärna isolera mig. Mår psykiskt jättedåligt över detta.
Har försökt berätta för mina föräldrar men det är svårt. De vet att något är fel och har sagt att jag måste äta mer, men jag önskar de skulle anstränga sig mer, kanske skulle de lyckas övertyga mig då. Jag vill ju verkligen bli frisk, men varje gång jag försöker så blir rösterna i huvudet arga och jag faller tillbaka i rutiner som jag vet är skadliga.
Vad ska jag göra? tacksam för svar <3
Sjukskötaren Julia svarar
Sjukskötaren Ira svarar
Hej!
Det låter faktiskt som att du har hamnat in i ett jobbigt ätstörningsmönster. Det som du berättar om bakgrund och dina personlighetsdrag finns definitivt på listan av faktorer som kan bidra till en ätstörning. Tyvärr finns det ingen lätt lösning, utan detta problem måste tacklas genom att våga bemöta ångest och äta. Frysande och frånvaro av mensen är definitiva tecken på att man är undernärd och kroppen inte mår bra så det är viktigt att ta itu med ätandet.
Ätandet man skall sikta på är helt "vanligt", dvs regelbundna måltider ca 5 gånger om dagen och tillräckligt stora mängder. Det finns ingen orsak att "spara" kalorier till eventuella tyngre måltider, eftersom den variationen är helt normal och flexibelt ätande absolut är det ideala. Här ingår också godis och annat gott. Det typiska är att förbud orsakar mer skada än nytta.
Det är inte lätt att bemöta den ångest som kommer då man ifrågasätter och handlar emot ätstörningstankarna. Då är det skönt att ha stöd, och vi uppmuntrar dig att nu modigt ta följande steg och berätta om dina tankar till dina föräldrar. Det är fint om du också kan berätta hur de kan stöda dig, och hjälpa dig stå emot ätstörningstankarna.
Professionell hjälp finns också, och är oftast en viktig stödpelare då man tillfrisknar.
Sköt om dig!
<3: Ira&Julia
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar