skolångest

09.01.2019
Jag går i gymnasiet, andra året men orkar inte mera. Som elev har alla alltid beskrivit mig som en flitig,duktig och uthållig elev men nu orkar jag inte. Oberoende hur mycket jag läser så går det inte bra i proven och jag får ångest bara jag tänker på ordet prov och prestation. Jag är rädd för studentskrivningarna och vet att det inte kommer gå bra för jag har lärt mig att ja lär mig genom muntliga saker för jag är mycket mera kreativ än min skriftliga sida. Dock har jag inlärnings och skrivsvårigheter men det har inte stoppat mig förr men nu känns det som att jag snart ger upp. Jag orkar inte läsa längre och jag kan börja gråta för att jag får dåligt i ett prov och känner mycket ångest om jag inte har gjort alla läxor. På jullovet fick jag min första ångestattack där jag bara satt gråtandes och kunde inte röra mig och allt som dök upp var att jag inte kommer klara gymnasiet med mera. På sistone har jag fått många kommentarer att jag ska slowa ner i vardagen och att jag inte kan ha så höga krav på mig själv. Jag har inte höga krav på mig själv men på sistone har jag börjat få 5 och 6:or och jag bryr inte ens mig eller jå jag bryr mig men jag vet inte hur jag skall orka igenom resten av det som är kvar.
Victor wik

Praktikant Socionomstuderande Victor svarar

14.01.2019

Hejsan!

Som studerande kan jag känna igen mej i din känsla och dina tankar, ibland kommer det en gräns emot där man bara inte orkar bry sej mera. Det är dock viktigt att komma ihåg i dessa stunder att man kan inte ge upp allt bara för att det just nu känns motigt.

Du beskriver ju i din fråga att du ändå får godkänt i kurserna vilket ändå är bra, det skulle ju vara värre om du skulle bli underkänd liksom. Mitt tips till dej är att se över vardagen, har du tillräckligt med så kallad egen tid? Har du en bra balans mellan skolan och fritiden? Hobbyer? När alla dessa ligger i balans så skall energin räcka till åt allt, även skolan. Om så inte är fallet kanske man måste ta bort något, men skolan är nog inte det första alternativet att ta bort.

Vad gäller studentskrivningarna så vill jag påstå att det inte är så mycket att ta stress över, sist och slutligen brukar det gå riktigt bra. Allt handlar bara om att tro på sej själv. Jag tror på dej, så varför skulle du inte själv tro? Du klarar nog av detta!

Kämpa på!

Victor

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Vad ska jag göra? Vet inte vart jag ska ta vägen. Pappa ropar, tar oss i öronen, lägger tvål på munnen och andra saker. Brukar säga att vi inte är hans barn utan mammas barn. Vet inte vad jag ska göra...
Läs mera

Ingen i min familj tror på något jag säger, de hittar på sina egna sammanslutningar och bråkar med mig istället. min mamma och pappa bråkar med mig för att de tror att jag hoppade av skolan och ringer...
Läs mera

Hej! Mina föräldrar satte ner familjen i slutet av oktober 2023 och berättade att mamma ville skilja sig från pappa. Pappa tog det väldigt hårt och visste inte vad han skulle göra. Han försökte föresl...
Läs mera

En av mina vänner har självmordstankar pga psykiskt våld av föräldrar
Läs mera