Elak kille?

Hej Nickname!

Hm, vet du i mina öron låter det som att den här killen har det lite jobbigt. Man skulle kanske inte tro det vid första ögonkastet, för visst ser han ut som en guldgosse som har allt och alla gillar. Men det som inte syns utanpå med sådana människor är att det är rätt tungt att vara sådan. Det kräver en hel del jobb att vara duktig, populär, känd, omsvärmad (tex av tjejerna), för man måste jobba hårt för att hålla sig kvar på toppen, hålla sin image, hålla kvar folks uppskattning, undvika att skämma ut sig eller bli bortglömd. Tänk dig tex att alla hela tiden har ögonen på dig, ser precis allt du gör - det är det popularitet också innebär, för när folk vill vara med dig är du ju ständigt övervakad - så måste du ju hålla masken hela tiden. Du kan inte göra bort dig, för då hör alla genast om det. Du kan inte visa när du inte kan eller vet något skilt (allt från namn på artister till svar på lektionen), för då märker alla att du inte är perfekt....

Är det så underligt att man blir frustrerad och agerar utåt åt folk - speciellt om de på något vis ifrågasätter en? Kanske han kände sig ifrågasatt eller utmanad i ditt första exempel, att han hörde i sitt inre att du sa "är du dum eller?" fastän du sa något helt annat? Kanske kände han då att han måste ge igen eller trycka ner dig, så att han ändå skulle "vinna"? Visst är många som är populära och kända ganska stora på sig, de tror på allvar att de är hela världen. Men nackdelen med det är just att de hela tiden är rädda att någon ska visa att de är misslyckade, att de ska falla ner från tronen. De kan också ha svårt när de misslyckas med något, typ "men jag som är så bra, hur kan de välja någon annan då?" Många gånger mår de som är medelmåttor, inget skilt, bättre än de som är populära, just för att de inte behöver vara i rampljuset hela tiden.

Vissa saker som du berättade att han gjorde är inte okej, man får inte göra så. Det var också därför som vuxna i situationen ingrep och styrde upp. De tyckte inte heller att det var okej. Eventuellt kommer han därför också att få hjälp från tex skolkurator eller liknande - men det kommer han ju absoluuut inte att avslöja för klasskamrater! Han anser säkert att han skulle dö av skam då, om det kom fram att han han har problem. Förhoppningsvis kommer han ändå att få hjälp av vuxna även i fortsättningen - det är hursomhelst inte ditt ansvar att uppfostra honom. Visst kan du säga ifrån nästa gång något sker, stå på dig för din egen skull, och för att han säkert behöver höra också att allt han gör inte bara blint accepteras, men det är inte du som ska styra upp hans liv. Du kan bra berätta för tex skolkuratorn om dina upplevelser med den här killen, eftersom de helt tydligt påverkat dig negativt, gjort att du mått illa av dem. Skolkuratorn kommer dock absolut inte att säga att "xx sa att du hade gjort si och så" åt den här killen sedan, du är anonym. För dig kan det vara skönt att få prata ut, och även om skolkuratorn inte kommer att föra vidare några detaljer, så kan det hjälpa honom i slutänden.

Hoppas du får ett lugnt skolår med den här killen! Händer något mer så ta upp det med någon vuxen, visst?

Kram, Liselott