Frågar efter hjälp

Voj, gulle vännen, jag lider med dig.
Ibland känns det faktiskt som att man befinner sig på livets skuggsida :(
Det verkar som att du har lite för mycket runt dig just nu, jag förstår om det känns som att nu får det räcka!
Jag sätter också vår expert Hannas svar här under.

Det är ju tur om du har en som du kan prata med, men synd att dennna person nu just har fullt upp med eget. Fast ibland om det är en verklig vän, så kan den personen ändå vilja hjälpa och prata fast den har fullt upp själv. Det kan vara skönt för honom/henne att få fundera på någon annans problem en stund och lämna eget. Så om du inte ännu prövat att ta kontakt med den här personen så tycker jag absolut att du ska göra det, du kan ju börja med att säga något som tex "Jag vet att du har massor själv just nu, men skulle du ändå orka höra på mig en stund, för jag har det så jobbigt"
Då kan han/hon fritt säga om hon/han orkar just nu eller om det känns som att de egna problemen tar all kraft och energi.

Att dina vänner reagerar som de gör betyder inte att de inte skulle bry sig, eller vara själskalla personer, utan det kan vara att de hittlills inte behövt gå igenom något desto mera jobbigt, de vet inte och kan inte tänka sig in i hur det kännns för dig just nu.
Sen är det ju också så olika på personer vissa har lättare att leva sig in i andras bekymmer än andra.

Om du inte redan varit inne på Information- Själ-Sorg så ska du gå dit där finns en del att läsa som kan vara intressant. Där finns också telefon nummer till både Mannerheims barnskyddsförbund och Folkhälsans samtalsjour, man kan ringa helt anonymt till båda ställena om man känner att man behöver få prata med någon.

Under Hjälp och stöd hittar du flera ställen dit man kan ta kontakt, tex Folkhälsans tonårspoliklinik, dit kan man boka tid så att man får gå dit och prata med någon, det kostar inget och du har ju inte så långt dit.

Jag hoppas att allt ordnar sig för dig, sänder dig massor med styrke kramar,
ungdomsinformatören Sanna

här kommer Hannas svar:

Hej!
Det låter som att du har en jättejobbig tid i ditt liv just nu. Du beskriver att du mår dåligt, är lättirriterad och att allt känns som att det går sämre än tidigare. Många runt om dig är sjuka, en person som står dig nära ska genomgå en stor operation, vilket gör dig rädd. Samtidigt beskriver du att du inte vill belasta andra med att prata om det som du tycker är tungt.

Det är inte alls konstigt att du inte mår bra just nu, det händer många jobbiga saker i ditt liv och dessutom känner du att dina vänner inte riktigt förstår dig. För mig låter det som att du känner dig ganska ensam med alla tankar och känslor, och egentligen skulle behöva någon som finns där för dig, som du kan anförtro dig till och som tar dig på allvar.

Även om du tycker att det som händer i ditt liv kanske verkar vara småproblem till jämfört med det som hänt i till exempel din väns liv, så är det ändå viktiga saker för dig. Dina upplevelser och ditt mående är är lika viktiga som någon annans, och du behöver bli tagen på allvar.

Jag skulle vilja ge dig rådet att fundera över om du ändå inte skulle kunna prata om hur du mår med någon i din närhet. Kanske dina föräldrar eller din vän som du brukar prata till och med skulle uppskatta att du anförtrodde dig till dem, trots att de också har mycket att tänka på i livet? Ibland blir det lättare att hantera rädslor mm om man tillsammans pratar om hur man känner och tänker. Det går kanske inte att bli av med allt som är jobbigt i livet, men man kan bära på det jobbiga tillsammans, och då kan det ofta kännas lättare.

Om du inte känner att du får tillräckligt med stöd av de som finns i din närhet skulle jag vilja råda dig att vända dig till tex skolkuratorn, om ni har någon sådan i din skola, ibland kan det också kännas skönt att få prata med någon helt utomstående. Kom ihåg att dina tankor och känslor och ditt mående är lika viktiga som alla andras!

En stor kram till dig!
Hanna